X
Annons
X
Recension

Ett självmords anatomi Trauman som utmanar Suzanne Ostens kreativitet

Suzanne Osten regidebuterar på Malmö stadsteater med Skandinavienpremiär för den unga brittiska dramatikern Alice Birch. ”Ett självmords anatomi” är ett fängslande formexperiment om tre kvinnors relationer till nedärvda trauman och psykisk skörhet.

Sandra Stojiljkovic och Karin Lithman i ”Ett självmords anatomi”. Foto: Emmalisa Pauly

Teaterpionjären Suzanne Osten har i sitt konstnärskap ofta utforskat hur personer med oförutsägbart beteende och/eller dysfunktionella relationer påverkar sin omgivning. Hur formas barn av föräldrar som agerar utifrån ångest och vanföreställningar? Hur bemöter vi kollektivt de individer som bär på trauman eller som tycks oförmögna att finna bärighet i sina egna psykiska strukturer?

I ”Ett självmords anatomi” av 32-åriga dramatikerbegåvningen Alice Birch har Suzanne Osten ett stoff som rymmer dessa teman. Dessutom är pjäsen skriven i en utmanande form som passar för 74-åriga Ostens nyfikna kreativitet. Birch skildrar nämligen simultant på scen tre generationer kvinnor i en familj: Carol (Sandra Stojiljkovic) på 1960-talet, hennes dotter Anna (Karin Lithman) på 1980-talet, samt dennas dotter Bonnie (Monica Wilderoth) i nutid.

Jörgen Düberg, Karin Lithman, Sonia Haga och Monica Wilderoth i ”Ett självmords anatomi”.

Foto: Emmalisa Pauly Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X