Annons
X
Annons
X

Trångt i mejerihyllan

Småmejerier slåss med Arla om att hamna i Stockholmarnas kylskåp. Följ med till Kättesta gård och träffa mjölkbönderna Mats och Niklas Jonasson — två bröder som fick nog av mejerijätten.

Arlas testlab.
Arlas testlab. Foto: SIMON PAULIN

MJÖLKKARTAN RITAS OM

Kalvarna spelar en minst lika viktig roll på mjölkgården som korna. Utan kalvar ingen mjölk. En ko mjölkas tio av årets tolv månader. Sedan sinar mjölken och hon måste återigen föda en kalv för att kunna leverera mjölk. Den ko som inte blir dräktig går till slakt.

På Kättesta gård, söder om Linköping, finns en sorts BB-avdelning för de kor som just har kalvat eftersom de då är extra känsliga för infektioner. Här får korna gå på mjuk torv, de får lugn och ro och kan hållas under observation. Bröderna Mats och Niklas Jonasson som driver Kättesta har lyckats minska veterinärkostnaden till hälften av vad en genomsnittlig mjölkbonde lägger ut. En orsak är BB-avdelningen.

Men idag är det en ovanlig dag. Veterinären är på besök eftersom en av korna har fått en inflammation i juvret. Hon vägrar att stå still.

Annons
X

– Det här är den bångstyrigaste kon på hela gården, säger Mats Jonasson.

Bröderna tog över gården efter sin pappa 1990 och valde då mellan att lägga ner eller satsa. Sedan dess har antalet mjölkkor på gården ökat från 50 till 280. I januari 2008 lämnade de Arla och tillsammans med sju andra gårdar startade de mejeriet Östgöta mjölk.

– Vi satt i ungefär samma sits. Vi kände att vi inte kunde påverka vår situation, säger Mats Jonasson om tiden innan Östgöta mjölk.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De små mjölkbönderna i Östergötland tillhör fortfarande Arla och de sju som lämnat beskriver han som unga och duktiga lantbrukare.

    – Det är många mjölkbönder här omkring som klappar oss på axeln och tycker att vi gör ett bra jobb.

    Merparten av de svenska mjölkbönderna levererar mjölk till mejerier som är kooperativa företag. Den största aktören i Sverige är Arla Foods, som ägs av svenska och danska mjölkbönder. Andra stora aktörer är Skånemejerier, Milko och Norrmejerier.

    Den enskilt största kostnaden för bönderna är foder. Eftersom korna måste mjölkas från tidig morgon till sen kväll krävs bemanning under stora delar av dygnet. Den arbetsintensiva verksamheten ger stora arbetskostnader.

    Sedan förra sommaren är Östgöta mjölk en del av Skånemejerier. Orsaken är skalfördelarna. Det är svårt för ett litet mejeri att mäkta med marknadsföring och inte minst alla regler som gäller för livsmedelsproduktion.

    – Vi höll på att stånga oss blodiga. Vi hade aldrig klarat oss själva, konstaterar Mats Jonasson.

    Det kan tyckas överdrivet att prata om Davids kamp mot Goliat. Men när det gäller mjölkförsäljningen i region öst, där bland annat Stockholm ingår, har Arla hela 87 procent av marknaden. Skånemejerier, som gick in på Stockholmsmarknaden i februari, lyckades under våren knipa åt sig 0,8 procent av marknaden.

    På Ica Maxi vid Lindhagensplan på Kungsholmen finns såväl Arla-mjölk som Åsens mjölk. Butikschefen, Mats Larsson, har varit Ica-handlare i 15 år, men han började sin karriär hos konkurrenten Coop. År 1979 ansvarade han för mejerikylen på Konsum i Kungälv där han växte upp. Då för 30 år sedan fanns några sorters mjölk, grädde och fil.

    Eftersom kassörskan slog in priset manuellt i kassan var det omöjligt att veta hur många mjölkpaket som lämnade butiken varje dag. Istället gick Mats Larsson med block och penna i mjölkkylen och räknade hur många paket som fanns kvar. Idag är logistiken en helt annan. Streckkoder och datasystem för lagersaldo gör det möjligt att administrera det stora sortimentet. Rätt mängd av varje vara måste levereras för att produkterna vare sig ska ta slut eller bli gamla.

    Mats Larsson räknar sektioner i mejeriavdelningen och kommer upp i 32. Varje sektion är 90 centimeter bred. Det bli 29 meter mjölkdisk med flera hyllplan. Storsäljaren är inte helt oväntat mellanmjölken. Men trenderna i mejeridisken är många. Ekologiskt, hälsosamt, laktosfritt och lokalproducerat är saker som kunderna efterfrågar mest just nu.

    – Det som ökar är också matlagning överlag som trend, berättar Mats Larsson.

    Den stora uppsjön av nya kokböcker gör att kundernas önskemål blir mer specifika. Det räcker inte längre med creme fraisch. Det ska vara det där speciella märket med vitlök- och parmesansmak.

    På Arlas huvudkontor på Kungsholmen i Stockholm pågår ett ständigt arbete för att ta mjölken ut på marknaden. De bönder som är anslutna till Arla litar på att bolaget säljer mjölk. Ett sätt att göra det på är att är att erbjuda konsumenterna nya produkter. Men vägen från tanke till mjölkdisk är lång. Det första som sker är att nya trender analyseras. Därefter ska projekt startas, fokusgrupper intervjuas, pilotprodukter tas fram, testpaneler smaka och inte minst ska ledningen övertygas om att caset håller.

    Det kan ta år innan ett projekt ser butikens ljus. Ett exempel är Arlas laktosfria mjölk. Företaget har länge sålt en ”låglaktosmjölk”, medan konkurrenten finska Valio har kunnat stoltsera med en helt laktosfri mjölk. Det hade kanske inte varit någon större fara med Arlas låglaktosmjölk om det inte vore för att den smakade en aningen unket. Arla ville få fram en helt laktosfri mjölk som smakade precis som mjölk ska smaka. Sagt och gjort, projektet startades.

    – Vi har utvecklat en väldigt speciell filtreringsteknik där vi filtrerar bort laktosen. Det är ganska svårt eftersom den sitter ihop med en massa andra ämnen. Den tog fyra-fem år att utveckla och vi har patenterat den. Den är unik, säger Kajsa Ohlson, projektledare för probiotika & hälsa på Arla.

    Den smakskillnad som finns mellan den nya laktosfria mjölken och ”vanlig” mjölk kommer av att laktosmjölken värmebehandlas för att hålla längre. För så är det med produkter som säljs i lite mindre volymer — de ska klara några dagar till på hyllan.

    Yoghurt är en annan produkt som Arla lagt mycket krut på. Och här finns det vissa tumregler. Jordgubb är kung i yoghurthyllan. Tas en ny produkt fram finns alltid jordgubbssmaken med. Röda bär och frukter är populärare än gula. En av de senaste tillskotten i yoghurthyllan är Yoggi fri utan tillsatser.

    – Det var inte helt enkelt. Vi har inte i mer än vi behöver för att skapa en produkt, men i bland kan det vara svårt att få fram en viss konsistens. Den kan till exempel bli rinnig, förklarar Eva Hallabro, produktchef på Arla.

    För att få till en yoghurt utan tillsatser var Arla tvugna att arbeta med det som naturligt finns i produkten. I Yoggi fri finns därför mycket frukt som ger bra konsistens, som till exempel mango.

    I mejeriföretagens årsredovisningar återspeglas den ständiga efterfrågan på nya produkter, förpackningar och koncept. Ett exempel är Skånemejerier som utvecklat en applikation för smarta mobiler. Genom appen kan den som vill knappa in datumkoden på mjölkförpackningen och få mer information om bonden som producerat mjölken. Ytterligare ett exempel är Milko i årsredovisningen redogör för ”den kanske enskilt viktigaste marknadsförändringen under 2010” - att införa skruvkork. Konsumentundersökningar har nämligen visat att man vill kunna återförsluta förpackningen på sina mejerivaror.

    Östgöta Mjölk vann 2010 utmärkelsen Årets Marknadsförare av Sveriges Marknadsförbund bland annat på grund av sin ”jordnära visuella framtoning”.

    – Mjölken har tidigare varit en anonym produkt, säger Ove Konradsson, vd på Östgöta mjölk.

    En viktig del av Östgöta mjölks profilering är närheten till bonden. På varje mjölkpaket kan man läsa vilken gård mjölken kommer från. Det senaste knepet i marknadsföringen är att minska antalet gårdar kunden kan köpa mjölk från. Ett sätt att öka igenkänningsfaktorn och personfixeringen.

    – Vi ska bara ha tre gårdar på paketen. Mjölken från de andra gårdarna kommer vi göra ost och så vidare på, säger Ove Konradsson.

    Kättesta gård är en ”öppen gård”. Det betyder att allmänheten en gång i månaden bjuds in och får ta del av allt från kosläpp i hagen till mjölhävartävling. Men tanken med den öppna gården är också att allmänheten ska få insyn i hur det faktiskt ser ut på gården. Hur korna behandlas och hur kalvarna bor.

    – Jag åkte runt i Frankrike och besökte gårdar förra sommaren och jag kunde inte tro mina ögon hur det såg ut. Penicillinsprutor som låg slängda till höger och vänster och kalvar som knappt kunde resa sig upp för att det var så trångt bland djuren. Och det var ända gårdar som var öppna, som de visade upp, säger Mats Jonasson och tittar på Ove Konradsson som nickar och instämmer:

    – Jag vet.

    Annons
    Annons
    X

    Arlas testlab.

    Foto: SIMON PAULIN Bild 1 av 5

    Bakterien F19 som är Arlas patenterade bakteriekultur.

    Foto: SIMON PAULIN Bild 2 av 5

    En idag inte helt ovanlig syn i matbutiken.

    Foto: SIMON PAULIN Bild 3 av 5

    Mikael Mansjö är forskare i Arlas testlab.

    Foto: SIMON PAULIN Bild 4 av 5

    Mejerihyllan växer så det knakar. Handlaren Mats Larsson har i sin butik en nästan 30 meter lång mjölkdisk.

    Foto: SIMON PAULIN Bild 5 av 5
    Annons
    X
    Annons
    X