Annons
Analys

Erica Treijs:Trängsel och ruljans på Bokmässan

KOMMERS. ”Två till priset av en”. ”Vi tar kontokort”. ”Alla böcker på pallen 20 kronor styck”. Bok- och biblioteksmässan är så mycket mer än Nobelpristagare, deckarunder och personifierade författarmyter. Det är också en köp- och säljcirkus av sällan skådat slag, som i kväll packar ihop och drar vidare.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

SvD:s fotograf Dan Hansson greppade kameran och drog ett svep genom Bokmässan i Göteborg under några timmar på lördagen. Se vad som fångades av hans kamera. Här: Snabb romantik i en monter.

Foto: DAN HANSSON

En go kram av en nästan riktig Smurf lättar upp, i varje fall för de något mindre.

Foto: DAN HANSSON

Upp eller ner från andra våningens mat- och trädgård.

Foto: DAN HANSSON

Att informera sig i mässtidningen är nog nödvändigt för att inte helt gå vilse och missa just det som intresserar.

Foto: DAN HANSSON

Ann Allans ohyrda mobila monter lovade uppläsning ur Punkboken ”kan någon ta ett snack med mina uppnosiga blåsippor”.

Foto: DAN HANSSON

Få utrymmen på mässan ger lugn och ro och chans att smörja både lekamen och själ. Denna reservutgång vid sidan av ett kafé var det i alla fall några som funnit.

Foto: DAN HANSSON

Lätt avundsjuk fotograf ser ner på det lilla barnet från rulltrappan till våning två.

Foto: DAN HANSSON

Tävlingen om vem som drar mest folk är svår att avgöra. Men Camilla Läckbergs signerings-kö känns svårslagen.

Foto: DAN HANSSON

En vandring med kameran runt på Bokmässan i Göteborg under två timmar på lördagen. Trångt, trångt och alla är på väg och nästan alla har bokkassar.

Foto: DAN HANSSON

I en passage mellen internationella torget och Svenska Kyrkans ”Se människa” kan man även se Brutus Östlings fantastiska fågelbilder.

Foto: DAN HANSSON

Överallt i de stora, sprängfyllda mässhallarna blickar insiktsfulla porträtt av kända ansikten ned på besökarna. Det är trångt, svettigt och mycket högljutt. I varje hörn finns en scen. På varje scen en författare. De berättar bokstavligen i stereo om sina liv och böcker i knastriga mikrofoner och svarar sedan snällt på åhörarnas frågor – om tidsschemat tillåter sådana. Förstås tillhör de som jag talar om de utvaldas skara, de författare som förlagen valt att satsa på. De andra, de flesta, har aldrig ens varit i närheten av en porträttbild modell extra large.

Men det är intressant att se storheter som Sigrid Combüchen och Torbjörn Flygt inta scenen och åhörarna för att sedan på given signal sälja sina alster med en snitsig autograf. Signering kallas det, eller ”att möta sina läsare”, för den som så vill. Jan Guillou gör det bäst. Han skrattar åt sina egna skämt varje gång han står på scenen (och det är många) och skapar snabbt en ringlande kö av medfnissande, köpsugna autografjägare.

Annons
Annons
Annons