Recension

Draksådd – den grekiska tragedin som politiskt tänkandeTragedi och politik

De grekiska tragedierna är berättelser som på ett varierande sätt använder sig av ett välkänt mytologiskt material. I dem problematiseras och prövas individens förhållande till familjen, staten och gudarna. En prövning som inte så sällan leder till blodiga uppgörelser inom familjen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Herodes Atticus teater i Athen.

Herodes Atticus teater i Athen.

Foto: ALEXANDER HASSENSTEIN/GETTY IMAGES
Annons

En av de mest kända tragedierna, och i vilken frågan om lag och rätt spelar en central roll, är Sofokles ”Antigone” (cirka 440 f Kr). När de två bröderna Eteokles och Polyneikes fäller varandra i strid om makten i Thebe, förbjuder stadens nye härskare Kreon att angriparen Polyneikes begravs. Detta beslut trotsar Antigone och straffas med döden. På ett sätt som är typiskt för den grekiska tragedin drabbar de båda kontrahenterna samman i en verbal tvekamp om vems ståndpunkt som är riktig. Enligt ett traditionellt synsätt försvarar Antigone familjens gudomligt sanktionerade rätt mot statens orättfärdiga krav på lydnad och ordning, representerat av Kreon. Kanske är de två antagonisterna dock avsedda att illustrera två extrema och rigida positioner: Antigone förblindad av broderskärlek, Kreon av maktlystnad.

Denna tragedi har som få andra kommenterats ur ett filosofiskt perspektiv, däribland av Hegel och Kierkegaard. I dagarna presenteras ett nytt bidrag av statsvetaren Johan Tralau i boken ”Draksådd – den grekiska tragedin som politiskt tänkande”.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons