Recension

Tjenare kungenTräffsäker tonårssaga

Tillbaka till 80-talet. I sin femte långfilm återvänder Ulf Malmros till landsorten och längtan till storstan. Tiden är tidigt 80-tal och Tjenare kungen prickar in tidsandan i detalj i historien om Abra och Millan som vill starta punkband.

Under strecket
Publicerad
Millan (Cecilia Wallin) och Abra (Josefin Neldén).

Millan (Cecilia Wallin) och Abra (Josefin Neldén).

Annons

Man tackar Gud för varje gång som en svensk film förlagd till dåtid inte är lika med 50-talsnostalgi där pojkar i kortbyxor upptäcker sexualiteten via någon frodig kvinna. Den här gången kan vi också tacka Ulf Malmros, som var i 20-årsåldern 1984, då den här filmen utspelar sig, och har låtit sig själv inkarneras i den 19-åriga punktjejen Abra, spelad av en lovande Josefin Neldén.

Malmros utgår, liksom i föregångaren Smala Sussie, från sina hemtrakter. Abra plågas i hålan Billingsfors. Hon har startat ett tjejband men karriären motarbetas av upprörda raggare som skär av henne tuppkammen i konformitetens namn.
När syntbandet Happy Gigolos kommer till stan blir Abra kompis med Millan (Cecilia Wallin), som hängt med för att hon brukar ligga med en av råddarna. Abra ljuger ihop att hon bor i Majorna och får lift med turnébussen till civilisationen, det vill säga Göteborg.
Snabbare än man kan säga gul Blend bosätter hon sig på Millans soffa, och tjejerna startar ett punkband med målsättningen att släppa en singel vid jul. Den asketiska regeln ”inga pojkvänner” ställer omedelbart till problem.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons