X
Annons
X
Recension

Flickan Träffar mitt i hjärtat

BLÄNDANDE. Fredrik Edfeldts debut ­Flickan har blivit en såväl smärtsam som bländande skön skildring av ett barns värld, tycker Malena Janson.

Det är ren yrkesmässig lycka att få recensera två smått fantastiska svenska filmer på lika många veckor. Förra fredagen var det Henrik Hellströms och Fredrik Wenzels Man tänker sitt, idag är det Fredrik Edfeldts debutfilm Flickan som har premiär. Och även i denna finns en egensinnig unge i centrum; en till utseendet skir men inombords sjuhelvetesstark flicka utan namn, instinktivt gestaltad av Blanca Engström.

Hon får stanna i huset på landet under sommarlovet medan resten av familjen åker till Afrika för att rädda världen i Sidas regi. För visst vill hon väl att mamma ska hjälpa de svältande barnen? Nog förstår hon att föräldrarna måste åka utan henne? Nej, det förstår hon verkligen inte, hon vill nog hellre att de ska se henne och hennes behov. Men det säger hon aldrig. Istället får hon dras med en egocentrerad, rödvinspimplande partyfaster – tills denna luras iväg och hon blir alldeles saligt ensam.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X