Daniel Schatz:Tortyrkamrarna en timme från Stockholm

Minsk i mars.
Minsk i mars. Foto: TASS /AP

Maksim Khoroshyn är en av de belarusiska medborgare som lever i exil, och kan vittna om regimens övergrepp.

Under strecket
Publicerad
Annons

”Vi delade ut rosor till kvinnorna som manifesterade för frihet och demokrati på Minsks gator. Därefter förs jag bort av tolv maskerade, civilklädda män med maskingevär från regimens säkerhetstjänst. Jag tvingas in i en bil, sätts i handfängsel och får en huva över huvudet. Sedan börjar tortyren”, berättar den belarusiska blomsterförsäljaren Maksim Khoroshyn med spänd blick.

Maksim är trött när han talar med mig över videolänk från exilen i Vilnius där han befinner sig i säkerhet och får medicinsk vård liksom psykologhjälp. Han beskriver hur ett helt folk vänt president Alexandr Lukasjenko ryggen i rekordstora fredliga massprotester efter Belarus riggade presidentval den 9 augusti, där landets auktoritära ledare skänkte sig själv segern med dryga 80 procent av de avlagda rösterna.

Annons
Annons
Annons