X
Annons
X
Recension

Sånger under natten Torkel Rasmusson

"Den där osannolikt ljusa och unika rösten, som liksom dallrade högt oppe i skyn och ju var ett magiskt komplement till en annan målarpoets djupa baryton i samma gäng". Saxofonisten Roland Keijser beskriver sålunda Torkel Rasmusson visavi Tore Berger i Blå Tåget, där han själv var medlem.

Torkel Rasmusson har behållit sin dallrande och lätt beslöjade röst, men den har djupnat med åren och fått en styrka som gör den än mer övertygande. "Sånger under natten" är en omväxlande existentiell vandring, med skiftande känslolägen hos de 13 sångerna. Rörelsen framåt kan stanna upp i meditativ vila och eftertänksamhet för att åter sätta fart, och den poetiska impressionismen kan uttryckas som att "året gick i sakta mak" eller "stjärnorna höll sig för skratt". "Dagars skum" är en hänvisning till Boris Vian och "hajars djupa vatten" till Blå Tåget.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X