Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Teresa Küchler: Toppmöte med varsel om kommande tragedier

Cypern och Spanien ska få krislån, italienska banker hänger på en skör tråd och Frankrike har erkänt att man måste fixa snabba cash inom kort för att fixa sitt budgetunderskott. Grekland kunde för en gångs skull få tid till andhämtning, men sommartoppmötet i Bryssel varslade ändå om fler tragedier.

Foto: SCANPIX

Det var bjärta, ljusa sommarfärger på damjackorna och på några av herrarnas slipsar, och härlig sommarsol i Europas annars regnigaste huvudstad Bryssel. Men i EU-ledarnas sinne verkar det vara mulet. Fyra år av krishantering och femtioelva extrainsatta krismöten har tagit ut sin rätt.

I veckan bad EU:s tillträdande ordförandeland Cypern, vars banker lånat stora summor till det havererade Grekland, om hjälp från euroländernas kriskassor, även om det tog emot: ön strävade in i det längsta emot att behöva låta sig kontrolleras av euro-inspektörer och påtvingas åtstramningar och andra ekonomiska diktat för att få tillgång till krislånen, såsom som Grekland, Portugal och Irland fått göra.

Spanien kommer att få billiga eurolån för att stötta upp sina banker, en rund summa på 100 miljarder euro, och nu stirrar man oroat på Italien som kan bli nästa i tur. Både Spaniens och Italiens låneräntor ligger på kring 7 procent. De har snart inte råd med sina avbetalningar. De vill att Europeiska centralbanken (ECB) griper in fort, och börjar trycka euroobligationer, så att alla euroländer kan få lån till samma, överkomlig ränta.

Annons
X

För att höja nervositetsnivån ännu ett par steg så sade den franske finansministern Pierre Moscovici i veckan att Frankrike måste hitta besparingar på tio miljarder, kanske mer, inom kort för att klara sitt budgetunderskott.

Men precis som i fotbolls-EM så förväntas slaget denna gång stå mellan Tyskland och Italien. Premiärminister Mario Monti sade inför mötet man snabbt måste klubba åtgärder som pressar ner räntorna, till exempel att använda krisfonderna till att köpa upp italienska statsobligationer.

Tyska förbundskanslern Angela Merkel upprepade inför mötet att hon inte vill att euroländerna gemensamt bär varandras skulder. Att de tyska skattebetalarna ska behöva stå för andra euroländernas oansvariga spenderande är kontraproduktivt och ekonomiskt fel, är hennes ståndpunkt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Nein No! Non, stod det på löpsedeln till tyska dagstidningen Handelsblatt på toppmötesmorgonen, och chefredaktören skrev i en spalt att Merkel måste stå på sig.

    Europeiska rådets permanenta ordförande Herman Van Rompuy, EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, ECB-chefen Mario Draghi och eurogruppens ledare Jean-Claude Juncker har satt upp en lista med långtidsmål för euron, främst mer fiskal samordning (läs: mer budgetdisciplin) och gemensamma skattebaser. Utöver det en bankunion med skarpa regler om exempelvis insättningsgarantier för europeiska bankkunder, och nya övervakningsorgan som ska förhindra att bankerna spekulerar för vidlyftigt.

    Alla punkter innebär i praktiken att de medverkande länderna måste ge upp stora sjok av sin politiska och ekonomiska självständighet till Bryssel och EU-kommissionen, som skulle agera koordinator, inspektör, åklagare och domare.

    LÄS MER:
    Splittring i EU - här är de skilda viljorna

    LÄS MER:
    Här är toppmötets ödesfrågor

    Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) är kritisk mot listan.

    – Jag tycker det är väldigt mycket av sådant vi redan har beslutat och som borde ha genomförts för länge sedan: bättre hantering av finanskrisen, konkurrenskraftsproblem, att få ner skuldnivåerna och bättre ordning på de offentliga finanserna, sade Reinfeldt.

    Sedan planen redovisades har toppmötet dock gjort vad det kunnat för att pysa luft ur bubblan med förväntningar på en annalkande universallösning på eurokrisen: det är aldrig bra att gå in med för stora planer, det kan bara leda till besvikelser.

    Å andra sidan är kanske en ambition bland EU:s 27 starkaste män och kvinnor att hålla förväntningarna så låga som möjligt ett politiskt sjukhetstecken.

    Det danska EU-ordförandeskapet, eller rågbröds-ordförandeskapet som danskarna själva valt att beskriva sitt halvår vid rodret eftersom danskarnas favoritlunch rågbrödsmackan är ”oinspirerande men näringsrik”, förväntades ändå kunna deklamera en seger innan Cypern tar över den 1 juli: EU-patentet.

    I snart 40 år har EU försökt få till gemensamma patentregler och en myndighet som kan godkänna patent. Den sista fejden har stått om vilket land som ska få härbärgera myndigheten. Danskarna verkade på torsdagen ha fått tillräckligt med stöd för att dela upp den i tre delar: en i London, en i München och en i Paris. Alltid något.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X