Toaststalaktiter och andra roliga konsonantkluster

Varje dag fram till jul skriver Sara Lövestam om språk i SvD. Illustration: Thomas Molén
Varje dag fram till jul skriver Sara Lövestam om språk i SvD. Illustration: Thomas Molén

Vad gör vi när vi säger att vi lägger benen på ryggen, är lite på örat eller när något går åt skogen? Jo, då använder vi idiomatiska uttryck – som är något av det svåraste som finns när man ska lära sig ett nytt språk.

Under strecket
Publicerad
Annons

”Gå med teflon”, säger vi ibland hemma hos mig när vi menar ”go with the flow”. Ursprunget är förstås en felhörning, precis som mer etablerade uttryck som ”ont krut förgås inte så lätt” (med ursprung i tyskans ”Unkraut” som betyder ogräs) eller ”lägga rabarber på något” (med ursprung i spanskans ”embargo”).

Gå med teflon har dock inte spridit sig utanför mitt hushåll, i likhet med ordet toaststalaktit (när den där pluppen i gommen, precis bakom framtänderna, blir svullen och öm för att man har ätit toast eller panini vars skorpa rivit en just där) och uttrycket ”hosta på du bara”, som jag och mina syskon säger för att vi saknar hostans motsvarighet till prosit.

Annons
Annons
Annons