Annons

Synnöve Clason:Titanen bakom Norges frigörelse

Författaren och Nobelpristagaren Bjørnstjerne Bjørnsons agiterande spelade en central roll för Norges frihet. Hans förhållande till Sverige var komplicerat och skiftande, men hans gärning hade varit omöjlig utan närheten till dåtidens betydande svenskar.

Under strecket
Publicerad

Bjørnstjerne Bjørnson (1832–1910).

Bild 1 av 1

Bjørnstjerne Bjørnson (1832–1910).

Bild 1 av 1
Bjørnstjerne Bjørnson (1832–1910).
Bjørnstjerne Bjørnson (1832–1910).

Att växa upp i Norge på 1940-talet var att fostras till patriot. Folkskolans sångbok flödade över av hyllningar till fjord och fjäll, till saga och myt, till vardagsslit och söndagsidyll, till gammal och ung. Mäktigast var nationalsången, Bjørnsons ”Ja, vi elsker dette landet”, tonsatt av Rikard Nordraak. Det där med ”furet, værbitt over vannet” i själva upptakten var lite svårbegripligt för sexåringen men ”de tusen hjem” förstod man ju. Det var något barnvänligt över tilltalet ”norske mann i hus og hytte”, omnämnandet av far och mor och tilliten till ”den Herre” som styrde bakom kulisserna ”så vi vant vår rett”. När blåsorkestern klämde i på 17 maj, särskilt med den känslosamt arrangerade näst sista strofen, var inget vuxet öga torrt. Som norskfödd ryser jag fortfarande när jag hör den och överväldigas av känslor.

Annons
Annons
Annons