Titane”Titane” är lika cool som den är knäpp

Foto: Njutafilms

I franska Guldpalmsvinnaren ”Titane” står kropp och krom i centrum. SvD:s recensent Jon Asp ser en helvetesskildring det slår gnistor om.

Under strecket
Publicerad
Njutafilms
Foto: Njutafilms
Annons

Prologen till ”Titane” är oroande och effektfull. Unga Alexia gör motorljud från baksätet och sparkar på pappans förarsäte. Irritationen ökar, snart tappar pappan fattningen, och även kontrollen på bilen – olyckan är ett faktum. Båda överlever men Alexia får en platta av titan inopererad ovanför ena örat, varpå filmen flyttar in i nutid. Mindre än tio minuter senare har den 32-åriga Alexia (Agathe Rousselle) hunnit duscha två gånger och på nära håll blottat det ovanliga ärret, helt centralt för hennes självbild.

Den första duschen kommer efter en dans på en bilmässa, där Alexia med sällskap lägrar motorhuvar inför män lika kåta på att förevigas med vackra smala kroppar som feta bilar. Den andra sker efter att hon räddar sig från ett fan på parkeringen till samma mässa, med en hårpinne som dödligt vapen (som utlöser fradga i stora volymer). Detta verktyg ska komma till nytta varje gång någon söker närhet. För till skillnad från i David Cronenbergs ”Crash” föder fordonsfetischismen inga mellanmänskliga band hos Alexia.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons