Annons
X
Annons
X
Ledare
Krönika

P J Anders Linder: Tio år av ökad rättvisa

Clarence Crafoord, Centrum för rättvisa.
Clarence Crafoord, Centrum för rättvisa. Foto: STEFAN GUSTAVSSON

På torsdag firar Centrum för rättvisa (CFR) ett något försenat 10-årsjubileum. Om det finns någon rättvisa i världen bör det rendera dem ett stort antal präktiga blomsterkransar. Hittills har CFR hjälpt över 1800 personer att hävda sin rätt gentemot stat, kommun och organiserade intressen, och man har gjort stora insatser för att öka den allmänna medvetenheten om fri- och rättigheternas betydelse.

Vid starten fanns gott om skeptiker och frågetecken. Skulle man hitta lämpliga fall att driva? Skulle det gå att få rätt mot staten? Skulle det finnas villiga finansiärer?

Svaren på alla tre frågorna har visat sig vara ett entydigt ja. CFR har hunnit driva omkring 100 fall, och man har vunnit mer än 90 procent. Privatpersoner och privata stiftelser har tänt på idén och ställt upp med pengar, tid och kunskap. (CFR tar inte emot pengar från det offentliga eller arbetsmarknadens parter.) Budgeten begränsar sig ännu så länge till sex miljoner kronor om året, men jag skulle vilja se den organisation som får bättre utväxling på sina resurser. Jämför till exempel med Diskrimineringsombudsmannen, vars statsanslag för 2013 uppgår till 94 miljoner kronor.

Annons
X

CFR leds sedan två år av Clarence Crafoord, som tidigare har varit organisationens chefsjurist och dessförinnan arbetat på advokatbyrån Bratt & Feinsilber.

Jag träffar honom en smällkall morgon och medan vi tinar upp oss med hjälp av varsin kopp kaffe, undrar jag vilka de mest betydelsefulla resultaten hittills har varit.

– Vi har stoppat en omfattande diskriminering på universitet och högskolor. Kvinnliga sökande har kvoterats bort trots att de haft bättre meriter. I Uppsala införde man etniska kvoter till juristutbildningen. Det fallet vann vi i tingsrätten och hovrätten och så småningom i Högsta domstolen.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Ja, vi har faktiskt vunnit alla mål mot bristande likabehandling som vi har drivit, och alla domstolar har varit eniga i sina beslut. Nu har lagen ändrats och diskrimineringen upphört.

    – En annan viktig framgång har vi nått i arbetet mot orimliga väntetider i rättsväsendet. När det går flera år utan att något händer i en domstol sätts rättssäkerheten ur spel. Fast i fjol vann vi två viktiga mål i Högsta domstolen. Från och med nu ska orimliga väntetider leda till rimliga skadestånd – och den som fått vänta för länge på att få sin sak prövad ska kunna kräva skadestånd utan att löpa risken att ruinera sig på rättegångskostnader.

    Att fri- och rättigheterna har fått bättre skydd i regeringsformen och att Europakonventionen blivit svensk lag är två viktiga förklaringar till att det rättspositivistiska järngreppet om Sverige har släppt. Men även CFR har del av äran för skiftet i perspektiv, inte minst tack vare sitt arbete med yngre juristgenerationer. Genom att man erbjudit praktikplatser, föreslagit uppsatsämnen och ordnat sommaruniversitet har ett stort antal studenter kommit i kontakt med det förhållningssätt som går ut på att använda lagen för att skydda enskilda mot maktmissbruk.

    Mycket i arbetet handlar om perspektiv och principer, men Crafoord skulle inte vara där han är om han inte kände starkt för de enskilda människorna.

    – Vi har just hjälpt en familj i Insjön utanför Leksand att få behålla sin släktgård. Kommunen hade bestämt sig för att hjälpa ett företag att bygga en containerterminal på deras tomt, men det ska krävas ett mycket starkare intresse än så för att det offentliga ska få inskränka människors äganderätt. Om inte CFR, som aldrig tar betalt av sina klienter, hade kunnat ställa upp, hade familjen inte haft möjlighet att föra sin talan. Det hade kostat dem hundratusentals kronor och det oavsett om de hade vunnit eller förlorat.

    Ett annat aktuellt fall handlar om en korvkiosk i Skövde, som fått räkningar på tiotusentals kronor för livsmedelskontroll från kommunen, trots att tjänstemännen aldrig kommit och inspekterat. I en kommunal budget är det felräkningspengar, i budgeten för ett litet matställe kan det vara skillnaden mellan vinst och förlust.

    Vad finns då kvar att ta itu med?

    Clarence Crafoord tar upp arbetsmarknadsregleringen. Staten har delegerat stor makt till arbetsgivare och fack, men hur är det med ansvaret och med deras respekt för den enskilde? CFR företräder bland annat trädgårdsanläggare som fått avgifter till facket dragna från sin lön trots att de inte är medlemmar.

    Vad gäller äganderätten behövs inte bara högre ersättningsbelopp, utan det måste också bli tydligare när det offentliga har rätt att gå in och ta över. Och så finns förstås det eviga uppdraget att skydda rätten att driva en liten rörelse på rimliga villkor och försörja sig på sitt yrke.

    – Kommuner som skickar fakturor för sådant de aldrig har utfört, de får se upp!

    Annons
    Annons
    X

    Clarence Crafoord, Centrum för rättvisa.

    Foto: STEFAN GUSTAVSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X