Annons
X
Annons
X

”Timbros artikel full av lärarförakt”

Bakom Timbros låtsade omsorg om rättssäkerhet och god undervisning gömmer sig en omsorg om vinst och lönsamhet. I och med legitimationskravet försvinner möjligheten att fastanställa billiga, flexibla obehöriga lärare, skriver Helena von Schantz, Språklärarnas riksförbund, i en replik.

(uppdaterad)
Foto: Fredrik Sandberg/TT

REPLIK | LÄRARLEGITIMATIONER

En både felaktig och oförskämd premiss är att de som söker till lärarutbildning är korkskallar som där förses med grunda kunskaper.

I en debattartikel full av felaktigheter och lärarförakt kräver två Timbro-debattörer att lärarlegitimationerna slopas (SvD Debatt 24/8). De hävdar att reformen gör läraryrket till ett ”privilegierat skrå”. Kompetenta personer ”knuffas ur” skolan och bedömningen blir rättsosäker. Artikelförfattarna har fel i både underlag och slutsatser. I och med behörighetskravet lönar det sig igen att utbilda sig till lärare. Legitimationen påminner dessutom om att lärare ägnar sig åt myndighetsutövning med långtgående konsekvenser för såväl individ som samhälle. Om den här reformen åtföljs av en extern och systematisk kunskapskontroll kommer huvudmännens mål för första gången sedan kommunaliseringen att sammanfalla med styrdokumentens – en förutsättning för skolframgång.

**Timbro-artikeln bygger på **en rad felaktiga premisser. En sådan är att svenska betyg är rättssäkra och rättvisande. Det är de inte. Det finns många incitament att sätta för höga betyg och inga systematiska kunskapskontroller. Skolverket har kallat betygen ett lotteri och forskning visar en lika stadig betygsinflation som urholkning av kunskaper. Det finns även forskningsunderlag för att obehöriga sätter högre betyg än lärare. Att betygen är högre i skolor med färre lärare och fler kvackare är sålunda ett argument för reformen – inte mot.

Annons
X

Artikelförfattarna oroar sig vidare för att lärare utan ämnesbehörighet ska sätta betyg på de obehörigas elever, något de menar skulle ge betydande rättsosäkerhet. Här avslöjar de sin egen okunnighet. Legitimerade lärare ska inte sätta betyg på elever de inte haft i undervisning. Istället ska bedömningen ske i samråd mellan den obehöriga som undervisat och en legitimerad kollega.

En både felaktig och oförskämd premiss är att de som söker till lärarutbildning är korkskallar som där förses med grunda kunskaper medan de obehöriga, som inför elever och föräldrar utges för att vara lärare, är intelligenta personer med djupa kunskaper. Dagens lärarkris har rötter i att det varit fenomenalt olönsamt att vara just utbildad lärare. Tillsammans med låga löner och dåliga arbetsvillkor har det här lett till ett lågt söktryck. Varför skaffa en lång universitetsutbildning för ett yrke där ingen utbildning krävs för tillsvidareanställning? En glädjande konsekvens av de nya behörighetskraven är att söktrycket nu stiger.

För den mytiska obehöriga med ämneskunskaper och pedagogisk kompetens har det i decennier funnits möjlighet att validera kunskaper och komplettera med lärarutbildning. Inför legitimationsreformen har det varit extra lätt och billigt för både den enskilda lärarkvackaren och för huvudmän ordna behörighet och legitimation. Ingen ”knuffas” heller ur skolan. Det är fullt möjligt att anställa obehöriga – det är bara tillsvidareanställning som blir omöjlig.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Lika felaktig och oförskämd är premissen att all lärarutbildning är undermålig. Lärarutbildningen har precis reformerats och kan inte i nuläget utvärderas. I sin tidigare utformning har den konstaterats ha haft brister – men det är långt ifrån detsamma som att lärarutbildning eller inte kvittat lika. Vi är många legitimerade lärare som är tacksamma över den goda utbildning vi har fått.

    Den sista felaktiga premiss jag vill ta upp är att mer makt till skolledare med automatik leder rätt. I en skola där det saknas extern kvalitetskontroll och krav på lärarbehörighet är det mer lönsamt för en rektor att anställa obehöriga än lärare. Obehöriga kostar betydligt mindre och är mer flexibla än lärare. Obehöriga sätter högre betyg, de kritiserar varken skolledning eller kommunpolitiker, de är sällan petiga när det gäller sådant som mobiltelefoner, arbetsro, punktlighet, läroplan, kunskapskrav. Trevlig kravlöshet och höga betyg ger nöjda elever. Nöjda elever ger nöjda föräldrar och därmed en betydligt mer behaglig tillvaro för såväl skolledare som huvudmän.

    **Vad är då Timbros agenda? **Bakom den låtsade omsorgen om rättssäkerhet och god undervisning gömmer sig en omsorg om vinst och lönsamhet. I och med legitimationskravet försvinner möjligheten att fastanställa billiga, flexibla obehöriga. Samtidigt leder konkurrensen om riktiga lärare till att lönerna går upp. Sammantaget kan det här förväntas leda till betydligt snävare vinstmarginaler. Dåligt för investeringsbolag, aktieägare och för kommunala räknenissar med andra ord, men bra för lärare, elever och kunskapsresultat.

    Som behörig och erfaren lärare upplever jag nu för första gången att mina kunskaper och min kompetens väger tyngre än den relativt sett höga lön jag kommit upp i under 20 år av individuell lönesättning. För första gången på flera decennier är skickliga lärare eftertraktade. Att det inte varit så de senaste decennierna är en viktig orsak till dåliga kunskapsresultat och läraryrkets låga attraktivitet.

    För att en skola ska bli framgångsrik krävs att incitamenten leder rätt. Det måste löna sig för huvudmän och skolledare att säkra och behålla behöriga och skickliga lärare. Det måste löna sig för lärare att följa styrdokumenten, upprätthålla arbetsro, ställa krav, utveckla sin undervisning och sin kompetens, att sätta rättvisande betyg. Lärarlegitimationerna är ett viktigt steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Ska vi få en riktig kunskapsskola krävs även en systematisk uppföljning av kunskapsresultaten. Med extern rättning av de viktigaste nationella proven och en externrättad studentexamen som slutkontroll får huvudmän, rektorer och legitimerade lärare både den kunskap och de incitament som krävs för att skolan ska bli framgångsrik.

    Helena von Schantz

    ordförande för Språklärarnas riksförbund

    förstelärare i Valdemarsviks kommun

    Helena von Schantz Foto: Privat
    Annons
    Annons
    X
    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

    Helena von Schantz

    Foto: Privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X