Annons
Recension

Andreas TillianderTilliander hade behövt lite mera mörker

Äran att öppna hela Hultsfredsfestivalen gick till den ofta lättklädda electronicahunken Andreas Tilliander.

Under strecket
Publicerad

Hade Andreas Tilliander spelat vid en bättre tidpunkt hade de nu ganska trevande dansstegen bland publiken förmodligen varit betydligt fler.

Hade Andreas Tilliander spelat vid en bättre tidpunkt hade de nu ganska trevande dansstegen bland publiken förmodligen varit betydligt fler.

Hade Andreas Tilliander spelat vid en bättre tidpunkt hade de nu ganska trevande dansstegen bland publiken förmodligen varit betydligt fler.
Hade Andreas Tilliander spelat vid en bättre tidpunkt hade de nu ganska trevande dansstegen bland publiken förmodligen varit betydligt fler.

Barfota i ett par Burberryrutiga badshorts, slangar på plats i munnen och med två solglasögonprydda sidokickar på var sin sida rullade han ut en tung dubmatta inför en tillströmmande publik. Som vanligt med spexet nära till hands dröjer det inte länge innan han svänger runt sina syntar, ivrigt skakandes på rumpan i någon slags märklig anomali som kanske hädanefter ska stavas svensk bootytronica?
Den dubbiga inledningen driver sedan allt djupare in i den eurokontinentala technons famn och när de effektmättade vokalerna kommer in saknas det egentligen bara en tysk brytning för att vi ska närma oss utkanterna av Köln och nytechnons Kompakt-sound. Det är riktigt bra och hade han spelat vid en lite mörkare och bättre tidpunkt hade de nu ganska trevande dansstegen bland publiken förmodligen varit betydligt fler.

Annons
Annons
Annons