Annons

Andreas Grube:Tillbaka till framtiden i vingårdarna

Illustrationsbild
Illustrationsbild

Det blir allt vanligare bland vinmakare att söka sig tillbaka i tiden för att nå framtiden. Det gamla har blivit det senaste, om än i förfinad form.

Under strecket
Publicerad

Att ”Historien är den bästa guiden till framtiden” är ett citat som finns uttryckt i lite olika varianter. Och ja, den som kan sin historia äger också till viss del framtiden, eftersom mycket här i världen går i cirklar, upprepar sig och kommer tillbaka.
I vinvärlden är det här fenomenet synligt just nu – mycket av det man pratar om som det nya svarta är i själva verket old news.

På kort tid har jag fått tre lysande exempel på just det: att det är de gamla traditionerna som kommer tillbaka, om än i förfinad form, och driver utvecklingen framåt.
Jag skrev en artikel om utvecklingen av tysk spätburgunder nyligen, där flera intervjupersoner poängterade att det man i dag pratar om som ”det nya spätburgunder” i själva verket är det gamla. Det vill säga, de viner man gör i dag har starka kopplingar och likheter – både vad gäller smakprofil och produktionsmetod – till de lätta och fräscha viner med låg alkohol och försiktig fathantering som producerades under 1950- och 60-talen snarare än de extraherade, marmeladiga och hårt ekade viner som blev på modet under 1970- och 80-talen. ”Tillbaka till framtiden,” som en av dem uttryckte det.

Annons
Annons

Det unga stjärnskottet Chiara Condello, som gör sagolikt snygg sangiovese i Emilia-Romagna i Italien, var inne på samma spår i en annan intervju: ”Jag gör vin på precis samma sätt som min morfar gjorde”, sa hon. Kort och gott det gamla hantverket, de gamla metoderna – men med uppdaterad kunskap.

Varför ska man köpa ett vin från Argentina som försöker smaka som Bordeaux?

Samma sak sa också Sebastián Zuccardi, vinmakare på det argentinska vinhuset som också bär hans efternamn. Han menade att en central del i arbetet med att hitta firmans nutida signum var att söka sig tillbaka i tiden – och att exempelvis återigen börja jobba med så kallade betongägg för lagring i stället för trätunnor enligt fransk modell, och till att maximera uttrycket av den egna platsen i stället för att jämföra sig med andra länder och regioner.

Det här är bara tre exempel av många, för så här ser det ut på flera håll i vinvärlden. Ett grävande i traditionerna, en vilja att mejsla fram det som är unikt med just den egna regionen, de egna druvorna och de gamla vinmakningsmetoderna.
En del av anledningen till att man letar i historien för att nå framtiden är att vinkonsumenter i dag suktar efter just viner som dels bjuder på elegans, och kanske framför allt viner som erbjuder något unikt.

Varför ska man köpa ett vin från Argentina som försöker smaka som Bordeaux? Och varför ska man gömma den vackert parfymerade sangiovesen eller den sköra spätburgundern bakom massa fat och alkohol? Nej, hellre då något som har ett eget uttryck.

Förutom kunskap om historia och traditioner är den yngre generationen vinmakare också ofta välutbildad och vet hur de ska hantera hantverkets alla utmaningar på bästa sätt. Dessutom ägnar de sig helhjärtat och passionerat åt sitt vin, medan tidigare generationer ofta bara hade råd att göra vin som en sidoverksamhet eller hobby.
Jag förespråkar ofta och gärna vikten av historia som ämne; att kunna sin historia är viktigt, oavsett om det gäller samhället i stort eller något så smalt som vin.
Den som kan sin historia har nyckeln till framtiden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons