X
Annons
X

TIDSKRIFT Idogt grävande i antiken håller Medusa vital

MedusaNr 4/2001

Ju snävare plats den klassiska kulturen får inom vårt utbildningsväsen, desto märkligare kan det synas - och desto värdefullare är det - att tidskriften Medusa, helt ägnad antiken, fortlever. Det nu aktuella numret avslutar dess tjugoandra år, under vilket Svenska Atheninstitutets Vänner belönat den med Sture Linnérs pris. Men förmodligen är det just den fortskridande nedrustningen av de antikanknutna ämnena som håller tidskriften vital. Den görs av ideella krafter, vilket vittnar om en energi som bara en ständigt underblåst kampglöd förmår generera. Det faktum att Medusa i denna aktualitets- och nyttofixerade tid skamlöst ägnar sig åt vår civilisations längst förflutna, och visar hur angeläget detta är, ser jag som en spark åt politikerna, utdelad fyra gånger om året.
Skepsis mot de styrande kan man här lära sig av Suetonius skildring av kejsar Caligula, ett skakande smakprov ur Ingemar Lagerströms kompletta översättning av "Kejsarbiografier", utkommen i höstas. Numrets tyngdpunkt utgörs av Kristian Göranssons presentation av Taras, den 2 700 år gamla grekiska koloni i Syditalien, dagens Taranto.
Mest roande är ett, bara lite för långt, bidrag om varför den tyske filologen Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff (1848-1931) alltsedan ungdomsåren programmatiskt sökte nedvärdera Pausanias "Beskrivning av Grekland". Detta verk från 100-talet har av andra forskare på grund av sin pålitlighet med framgång använts som guidebok till antika lämningar. Den bara alltför mänskliga orsaken till Wilamowitz sura attityd ska inte avslöjas här, bara att det rörde sig om ett svårartat fall av sårad fåfänga.
Intressantast är nog ändå apotekaren Jonas Lindbloms artikel om antikens syn på mentala sjukdomar. Som en vilopunkt bland all lärdomen tjänar Richard Schreuders vackra variation över en dikt av Sapfo. Tidskriften är som alltid illustrerad med omsorg.

Annons
X
Annons
X
Annons
X