Tiden rinner ut för Sverige

Under strecket
SvD
Publicerad
Annons

Regeringen har länge skjutit frågan om arbetstidsförkortning på framtiden, trots envetna framstötar från stödpartierna v och mp. I budgetpropositionen finns dock skrivningar om både arbetstidsförkortning och friår med. Ansvariga myndigheter ska planera för genomförande av ett friår i hela landet från den 1 januari 2005. Målet är också att försök med arbetstidsförkortning ska gå av stapeln under 2004.
Regeringens tvekan avspeglas i skrivningar där det betonas att detta ”kräver noggrann planering och förberedelse” och att samråd med arbetsmarknadens parter väntar.
Det är svårt att se hur Sveriges tillväxt ska kunna öka genom att vi arbetar mindre. Det inser säkert finansministern. Dessutom innebär en lagstadgad arbetstidsförkortning att staten klampar in på det område som arbetsmarknadens parter helst hanterar avtalsvägen.

I veckotidskriften Le Point (12/9) beskrevs nyligen erfarenheterna av 35-timmarsveckan i Frankrike. Det saknas inte nöjda arbetstagare som entusiastiskt prisar den utökade fritiden.
Men det finns också förlorare. Pierre Cahuc, ekonomiprofessor vid Sorbonne, uppger att 35-timmarsveckans införande har haft en negativ inverkan på inkomstutvecklingen. En tankeväckande iakttagelse är också att arbetstidsförkortningens nackdelar främst tycks ha drabbat de sämst ställda på den franska arbetsmarknaden - kvinnor, okvalificerad arbetskraft och anställda i små företag.
Regeringen har fortfarande möjlighet att förhala en lagstadgad arbetstidsförkortning. Däremot kan det bli svårare att avvärja EU-kommissionens krav på anpassning till ett EU-direktiv som skulle innebära en skärpning av arbetstidslagen för Sveriges del. Bland annat skulle då jourtid komma att betraktas som arbetstid, vilket kan få långtgående konsekvenser inom sjukvården.

Annons
Annons
Annons