Annons
X
Annons
X

Tiden i skolan måste respekteras bättre

Tiden för undervisning i skolan måste få bli helig. Attityder från föräldrar, lärare och andra vuxna måste entydigt peka mot vikten av utbildning, skriver rektor Jan Jönsson.

Mattelektion för elever i årskurs nio.
Mattelektion för elever i årskurs nio. Foto: HASSE HOLMBERG / TT

BRÄNNPUNKT | SKOLAN

Vi kommer aldrig ifrån att inlärning kräver både tid och ansträngning.
Jan Jönsson

Enligt Pisa-undersökningen anser 15 procent av de svenska eleverna att skolan är bortkastad tid, en fördubbling jämfört med 2003. Eleverna kommer också oftare för sent, skolkar och stör undervisningen mer än i andra länder.

Är det alltså dagens ungdom det är fel på? Nej, det är inget fel på våra elever. Sveriges skolor är fyllda av glada barn och ungdomar, som vill mycket och har stor kapacitet att lära. Ansvaret för de sjunkande resultaten vilar tungt på vuxenvärlden.

Annons
X

När höstterminen startade gapade flera skolbänkar tomma eftersom familjerna inte kommit hem från sina semesterresor. Nu har jag på min skola avslagit åtskilliga ledighetsansökningar för resor 10–60 skoldagar in på vårterminen. De flesta väljer att resa ändå. Lågstadielärarna rapporterar allt oftare att föräldrar kommer med sina barn 20–30 minuter efter att skoldagen har börjat. När lärare kontaktar hemmet om problem ringer föräldrarna och klagar hos rektorn för att de besväras med småsaker. Ibland finns inte heller läraren på plats när lektionen ska börja.

Skolverket har också tappat respekten för elevernas undervisningstid. Under våren är det återigen dags för nationella prov. Proven är nödvändiga för att strama upp betygssättningen, men har blivit så personalkrävande att dyrbar lektionstid måste ställas in.

Under hösten har en debatt om läxor rasat i Skol-Sverige. Forskning visar att de används på fel sätt i svenska skolor. I både lärar- och skolledarkretsar är en vanlig uppfattning att det är orättvist att eleverna ska behöva ta av sin fritid, eftersom de har så många andra aktiviteter. Flera skolor har därför avskaffat läxor. Det är förstås meningslöst med hemuppgifter som enkelt klaras av genom att kopiera Wikipedia eller som är så otydligt formulerade att de är omöjliga att förstå.

Men för att bli en bra läsare krävs mycket och regelbunden läsning. Alla bra hemuppgifter innehåller inslag av att läsa, skriva och tänka. Att svenska elevers läsförmåga sjunker när flera timmars läsning hemmavid per vecka tas bort förvånar därför inte. Inte heller förvånar att de högpresterande elevernas resultat sjunker när skolan inte längre erbjuder möjlighet att lära sig metoder för självstudier eller ger möjlighet till ansträngning.

För vi kommer aldrig ifrån att inlärning kräver både tid och ansträngning. I de länder som toppar Pisa-undersökningen satsar också eleverna, starkt uppbackade av sina föräldrar, hårt för att nå goda resultat. Självklart kan även våra svenska elever prestera bättre. Det avgörs dock av vilket värde vuxenvärlden, i handling, tillmäter skolgången. Därför krävs en attitydförändring – på flera samhällsnivåer.

Skolverket och Skolinspektionen behöver skifta fokus till det som ger resultat: undervisningens kvalitet. Uppdraget ska vara att styra skolans huvudmän att se till att lärare och rektorer lägger sin tid och kraft på eleverna. I dag är uppdraget i stället dokumentation och handlingsplaner som kväver skolans utvecklingspotential.

Ofta lämnas skolor ensamma att hantera sociala eller psykiatriska problem. Socialtjänst och Bup i många kommuner håller envist fast vid insatser som bara omfattar hem och fritid. Detta trots entydig forskning som visar att skolframgång är en avgörande skyddsfaktor för barn i riskzonen.

Vi som arbetar i skolan behöver hitta tillbaka till lusten och engagemanget för att undervisa. Undervisningstiden måste få bli helig och rektorerna ges möjlighet att prioritera utveckling av undervisningen. Vi måste med större tydlighet förklara de fantastiska möjligheter att påverka sin framtid som utbildning ger. Framför allt ska vi bli tydligare med att goda resultat kräver tid och ansträngning, och tydligare med att det är föräldrars ansvar att skapa goda förutsättningar för barnens skolgång. För att klara det behövs draghjälp från viktiga opinionsbildare. Om vi blir fler som visar att skolan är viktig, kommer fler elever att nå goda resultat.

JAN JÖNSSON

rektor, Norsborg, Norra Botkyrka

Mer debatt om skolan:

Läs även

Föräldrar kan ringa mitt under lektionen svd.se Läsardebatt om raset i Pisa-undersökningen svd.se
Annons
Annons
X

Mattelektion för elever i årskurs nio.

Foto: HASSE HOLMBERG / TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X