Annons
X
Annons
X

Maria Ludvigsson: Tid kan inte fixa allt

LEDARE

Om själva tiden i skolan vore avgörande, varför inte förlänga skolplikten till, låt säga, 15 år? Igår presenterade alliansledarna ytterligare skolpolitiska åtgärder. Längre skolplikt och tidigare start, bland annat. Men utbildning handlar nu inte främst om tid utan om vad man gör av tiden i skolan, och hur väl vi tar hand om barns och ungas lust att lära och tillgodogöra sig värden och världen.

Jan Björklunds inledande ambitioner att skapa ordning och reda i skolan så att det åtminstone är tyst nog för eleverna att lära och för lärarna att lära ut, var helt rätt. Väljarna gillade det och föräldrar och lärare nickade instämmande. Arbetsro och förtroende, tack!

Men det tar längre tid än ett par mandatperioder att ändra en kultur som initierades redan under 1970-talet, kanske tidigare. I enlighet med dåtidens populära sociologer började man ifrågasätta auktoriteter och relativisera vad kunskap egentligen är. Läraren skulle inte längre vara chef i klassrummet utan hellre fungera som handledare i elevernas sökande. Det är en modell som möjligen fungerar för barn med extraordinära förutsättningar och medfödda ambitioner. Men för de flesta av oss gör sig det fria sökandet bäst på fritiden, till vardags är viss struktur att föredra.

Annons
X

Som alltid när sociologisk experimentlusta drabbar medborgarna är det personer med sämst förutsättningar som råkar illa ut.

Om ingen kunskap är viktigare än någon annan blir det snart omöjligt att fastställa vad elever i grundskolan absolut bör lära sig och få med sig ut i livet. Och när varken kunskapen eller läraren är auktoritet i klassrummet, kommer något annat att ta plats. Inte sällan är det de mest högljudda eleverna som tar över och styr såväl värderingar som övriga elever.

Nivågrupperingar, det vill säga elevers rätt att lära i sin egen takt, avskaffades eftersom alla skulle komma i mål samtidigt. Allt annat ansågs orättvist och resultatet blev att allt fler fick vänta in dem som behövde lite längre tid. Elever skulle hjälpa varandra, inte gå vidare när de var färdiga för nästa steg.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Nu kan gårdagens alliansförslag om längre grundskola tolkas lite olika. Att bara lagstifta om längre tid i skolan kommer inte att göra någon som helst skillnad. Så länge eleverna behöver hörselskydd under lektionstid för att inte ta skada, verkar snarare kortare skoltid att föredra. Men om tidigare skolålder innebär att det faktiska lärandet börjar tidigare och möjligheten till ett extra skolår gör att de som behöver kan gå längre tid i skolan, kan en mer flexibel skola bli möjlig. Det finns gott om unga som suger i sig kunskap som läskpapper. Allt fastnar och det verkar inte finnas någon gräns för vad de kan ta in.

    Med tanke på att drygt 95 procent av alla sexåringar redan idag går i förskoleklass får man anta att alliansförslaget innebär mer av lärande. Skolstart vid sex års ålder som innebär undervisning, och inte förlängd förskola ”präglad av lekens form” som Björklund uttryckte det, vore ytterst välkommet och en viktig förändring.

    Under gårdagens presentation framhöll Annie Lööf att det inte räcker med mer tid och ”att bara se på antal timmar och år är fyrkantigt”. Variation och nivågrupperingar kommer att krävas om var och en ska ha möjlighet att göra det mesta av sin skoltid. Somliga kan lära tidigare och snabbare, somliga senare och i annat tempo. Terminsvisa intag istället för årskursbaserad skolstart vore också en klar förbättring för många.

    Gemensamt för alla är däremot behov av den trygghet som tydligt ledarskap och lugn och ro i klassrummet ger.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X