Thielska galleriets nya ansikte

De flimrande lysrören i taket är nedmonterade, glasfiberväven på väggarna överspacklad och betongen bortknackad från fasaden. Thielska galleriet har återfått sin värdighet när det öppnar på nytt till helgen.

Under strecket
Publicerad
Thielska galleriet, som återöppnar på lördag, rymmer en unik samling nordisk sekelskifteskonst. Christian Erikssons marmorskulptur Grodan (den pyttelilla grodan vid flickans fötter är här utanför bild) möter besökarna i en av de stora salarna, där glastaket släpper in dagsljuset.

Thielska galleriet, som återöppnar på lördag, rymmer en unik samling nordisk sekelskifteskonst. Christian Erikssons marmorskulptur Grodan (den pyttelilla grodan vid flickans fötter är här utanför bild) möter besökarna i en av de stora salarna, där glastaket släpper in dagsljuset.

Annons

Ernest Thiels kritvita bankirvilla på Blockhusudden längst ut på numera helgröna Djurgården ger många associationer, samtidigt som stilen är svårbestämd. Jugend? Renässans? Gaudí? Till och med Nina Öhman, museets perfektionistiskt lagda intendent sedan åtta år, har svårt att karaktärisera byggnaden.
– Svensk herrgård och orientaliskt tempel, med en morisk tystnad, föreslår hon.

På Thielska galleriet är det lika mycket själva byggnaden som tavlorna som fascinerar. Det jättelika asymmetriska huset, omslingrat av en inte särskilt välkomnande mur, uppfördes under 1900-talets första decennium av finansmannen och konstentusiasten Ernest Thiel. Under en period var det hans hem innan det brakade åt skogen med affärerna och han sålde hela rasket med tavlor och allt till staten. 1926 öppnades det som museum för allmänheten.
Museets intendenter har inte alltid varit snälla mot byggnaden. Under ett halvsekel fick den förfalla; på 60-talet genomfördes den ena renoveringen brutalare än den andra. Fasaden rappades med smutsgrå betong, lysrör installerades rakt under glastaken i salongerna, möblerna kläddes om i plysch i alla tänkbara färger, innerväggarnas pärlgrå tyg ersattes av glasfiberväv och halvblank plastfärg. Som möjligt lågvattenmärke målades en korridor i illorange av en moderniseringslysten intendent.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons