Recension

4:13 dreamThe Cure

Under strecket
Publicerad
Annons

När artister som Bob Dylan eller Brian Wilson plockar upp bortglömda fragment och uråldriga trådar applåderar en enad kritikerkår precis som när en åldrad författare återvänder till en romanfigur från sina tidigaste verk.

Vissa artister ges dock inte den friheten; Robert Smith, goternas egen Neil Young, är en sådan. Trots att The Cure funnits i över 30 år förväntas det att han ska peka framåt när det egentligen är högst klädsamt att han vid 50 års ålder tar sin egen plats i musikhistorien på betydligt större allvar än sin frisyr. På got(t) och ont är 4:13 dream ljudet av ett band som burit – och fortsätter bära – en hel subkultur på sina gråslitet svarta axlar.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons