Annons
X
Annons
X

”Textilexporten gör mer nytta än skada”

Handeln med begagnad textil skapar många arbets­tillfällen i de mottagande länderna. Men det gäller att undvika oseriösa aktörer som samlar in textil utan att kunna redogöra för vart den tar vägen. Med en ny rapport hoppas vi slå hål på myten att expor­ten gör mer skada än nytta, skriver flera debattörer från branschen.

Det är viktigt att den som lämnar begag­nad textil väljer etablerade och ­seriösa organisationer som kan visa att de bryr sig om vart deras textil tar vägen, skriver författarna.
Det är viktigt att den som lämnar begag­nad textil väljer etablerade och ­seriösa organisationer som kan visa att de bryr sig om vart deras textil tar vägen, skriver författarna. Foto: Jessica Gow/TT (Arkiv 2014)

DEBATT | BEGAGNAD TEXTIL

Utan exporten skulle en större andel begagnad textil gå till förbränning.

Svenskarna konsumerar stora mängder kläder och hemtextil varje år och ungefär en femtedel lämnas vidare till återanvändning och återvinning. En del av denna textil säljs på en ökande second hand-marknad, men stora mängder säljs även på export till framför allt Östeuropa, Asien och ­Afrika. Exporten är vida debatterad. En ny rapport finansierad av Nordiska ministerrådet, som granskat exporten från Sverige och Norden, avlivar den seg­livade myten att exporten gör mer skada än nytta i de mottagande länderna.

All textil som samlas in i Sverige kan i dag inte säljas på den svenska marknaden utan en stor del exporteras vidare. För organisationerna som exporterar blir det ett sätt att öka återanvändningen, ­minska miljö­påver­kan, minska avfallskostnader och öka intäkterna, som hos ideella organisationer går till stöd för utsatta grupper både i Sverige och internationellt. Det finns starka ekonomiska drivkrafter att försöka sälja textilen i Sverige och i den mån det är möjligt är det också det bästa för miljön, men utan exporten skulle en större andel begagnad textil gå till förbränning.

Annons
X

Den begagnade textilen exporteras till aktörer inom EU och Turkiet för sortering i olika kvaliteteter och mottagare runt om i världen. Aktörerna köper osorterad textil och små ekonomiska marginaler gör att varje liten textilbit nyttjas. Här har de exporterande organisationerna ett stort ansvar att säkerställa bra arbetsvillkor, vilket hos de välkända aktörerna sker genom uppförandekoder. Det finns dock mer att göra när det kommer till uppföljning av hur textilen sorteras och exporteras vidare genom inspek­tioner och kontroll av att uppförandekoderna följs.

Finns det en risk att den begagnade textilen konkurrerar ut lokal industri i utvecklingsländer? Inhemsk textilindustri i afrikanska länder söder om Sahara kan oftast inte konkurrera med priset på begagnad textil, men inte heller med nytillverkad textil från framför allt Kina. I många länder har inhemska textilindustrier fått lägga ned på grund av bristande konkurrenskraft när handelshinder lyfts. Det har skett i länder som förbjudit handel med begag­nad textil och i länder som har handel med begagnad textil. Att som EAC (Burundi, Kenya, ­Rwanda, Tanzania och Uganda) överväga ett förbud mot begag­nad textil för att skydda sin egen industri, fungerar alltså inte. Pakistan, som tar emot stora mängder begagnad textil, är också sett till sin storlek en av världens större exportörer av ny textil genom en konkurrenskraftig industri.

Handeln med begagnad textil skapar många arbets­tillfällen i de mottagande länderna. Det är en mycket låg tröskel att köpa en del av en textilbal för att sälja på den lokala marknaden och därmed skapa sig en inkomst. När textilen för många år sedan skickades som direkt bistånd i stället för att säljas var det inte ovanligt att kläder skickades till länder där de direkt blev ett avfallsproblem. Denna typ av ­bistånd sker i princip inte från Sverige i dag.

Den exporterade textilens baksida är de oseriösa aktörer som samlar in textil utan att kunna redogöra för vart den tar vägen. Det finns rena bedragare som skickar avfall under premissen att det är begagnad textil. Därför är det viktigt att den som lämnar begag­nad textil väljer etablerade och seriösa organisationer som kan visa att de bryr sig om vart deras textil tar vägen. Exportens komplexitet ställer krav på de expor­terande organisationerna.

Med rapporten hoppas vi slå hål på myten att expor­ten gör mer skada än nytta. I väntan på en försenad nordisk certifiering av seriösa textilinsamlare som förhoppningsvis slutförs under 2017 är det viktigt att sprida information om hur man som privatperson säkerställer att textilen hanteras på rätt sätt.

David Palm

konsult inom miljöfrågor och textilexpert på Ramböll

Magnus Nilsson

Emmaus Björkå

Klaus Rosinski

Human Bridge

Emma Enebog

Myrorna

Annons
Annons
X

Det är viktigt att den som lämnar begag­nad textil väljer etablerade och ­seriösa organisationer som kan visa att de bryr sig om vart deras textil tar vägen, skriver författarna.

Foto: Jessica Gow/TT (Arkiv 2014) Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X