Annons

Terrorexpert: "Usel säkerhet hos EU:s institutioner"

Bryssel är EU:s högborg – ändå är säkerheten låg. Enligt terrorexperten Magnus Ranstorp råder "en enorm slapphet" kring säkerheten i Bryssel, och den belgiska säkerhetstjänsten kommer att fråga sig varför de missade planerna på terrorattentatet.

Under strecket
Publicerad
Foto: Martin Meissner / AP

**Frågan är om attentaten **kunde ha undvikits. Ingen vet, men terrorexperten Magnus Ranstorp, forskare vid Försvarshögskolan och ledare för delar av EU:s förebyggande arbete mot våldsbejakande terrorism, tycker att den belgiska säkerhetstjänsten har några frågor att ställa sig.

– Det är låg säkerhet vid incheckning på flygplatser. Det är också obefintlig säkerhet i tunnelbanor. Jag är osäker på om de kunnat stoppa det här. Men jag är säker på att den belgiska säkerhetstjänsten kommer att fråga sig hur de kunde missa det, säger han.

Säkerheten i EU:s institutioner är usel, tycker han.

Annons

Det piper lite, men man kommer igenom. Det är en enorm slapphet.

– Jag tycker att man ska vara mycket resolut i kritiken mot säkerheten i EU. Alla som jobbar i Bryssel känner till det. Det piper lite, men man kommer igenom. Det är en enorm slapphet, säger han.

Han berättar att terroristerna är mycket kunniga om hur säkerhetstjänsterna arbetar.

– De som planerade Parisdåden i november hade en annan plan först. Men de ställde in den när de upptäckte att säkerhetstjänsten kunde följa dem och övervaka dem. Efter det så började de använda krypterade appar för att kommunicera, det såg man när de kommunicerade med varandra vid Bataclan i Paris, säger han.

Magnus Norell, forskare med inriktning på terrorism och Mellanöstern, tycker dock att attentaten i Bryssel visar hur svårt det är att skydda sig mot terror.

– Det beror på var man vill lägga sig säkerhetsmässigt, och vad man är beredd att avstå ifrån. Öppenheten är viktig också, säger Magnus Norell.

IS har tagit på sig dåden, men enligt Ranstorp så kan man inte vara säker.

– Det var väntat att de skulle göra det. Men man måste undersöka hur kopplingarna ser ut, säger han.

Det kan vara så att de planerat något större, men skyndat sig och satt igång tidigare med något som är lättare att genomföra.

Gripandet av Abdeslam kan ha skyndat på andra grupper som jobbat ihop med hans cell att agera snabbt, tror han.

– Det kan vara så att de planerat något större, men skyndat sig och satt igång tidigare med något som är lättare att genomföra, säger Magnus Ranstorp.

Att just Bryssel attackerats kan ha flera orsaker. Dels all makt och alla nätverk som finns där som måltavla, mitt i EU:s centrum.

– Hotbilden har funnits så länge. Det är centralt, alla är där, säger Magnus Norell.

Men det finns också mer svårfångade sociala problem som kan ligga bakom.

De har stora identitetsproblem, de upplever sina föräldrar som sell-outs, som sålt sig till det västerländska samhället.

– Det finns ett permanent utanförskap i vissa områden, som Molenbeek. Andra eller tredje generationens invandrade från Marocko lever i ett permanent utanförskap. De har stora identitetsproblem, de upplever sina föräldrar som sell-outs, som sålt sig till det västerländska samhället, säger Ranstorp.

Rekryterarna från terrororganisationerna lovar att de kommer att gå från ingenting till hjältar, berättar han.

Terrororganisationerna vill uppnå en överreaktion hos samhället, förklarar han.

– Terror är en metod, som leder till antingen underreaktion eller överreaktion. De vill uppnå en polarisering, där muslimer pekas ut som problem. Det ger dem en starkare mobiliseringskraft när muslimer känner sig utpekade, säger Magnus Ranstorp.

Trots att alla nu förfasas över det som hänt i Bryssel så tror varken Magnus Ranstorp eller Magnus Norell att händelserna kommer att sätta några djupare avtryck när det gäller att höja säkerheten.

– Det är en fråga för polisen, men det kommer nog inga direkta konsekvenser, säger Magnus Norell.

– Det går i berg- och dalbana. Även om det är dramatiskt i dag så lägger det sig, säger Magnus Ranstorp.

Däremot finns det en del att göra i Sverige, tycker Magnus Ranstorp. Arbete mot våldsbejakande extremism måste bli mer konkret och praktiskt.

– Man måste omsätt handlingsplaner i praktiken, så det inte bara blir snack. Det måste bli verkstad också, säger Magnus Ranstorp.

Annons
Annons
Foto: Martin Meissner / AP Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons