Tennisen statisk och avbrottsfylld

En kompis till mig kunde på det glada 80-talet med skruvad brittisk accent tränga igenom ett intensivt krogsorl genom att utstöta: ”ANYONE FOR TENNIS”!?

Under strecket
Publicerad
Annons

Förutom att hans udda upprop för den vita sporten i kvällsstöket vid bardisken var lika malplacerat som hade det gapats i gårdagens snöfall i huvudstaden, sände det en munter signal. Så tänkte kanske även artisten Eric Clapton när han fann inspiration till låten med samma spörsmål i titeln.
Tennis är ju kul, eller...?

Den ur det forna
Jugoslavien våldsamma etniska sammandrabbning som ägde rum utanför Melbourne Park i Melbourne
i veckan var inte precis rolig. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin läst om stora slagsmål i samband med tennis, även om överförfriskade, soldränkta svenskar ibland bidragit till en provocerande ljudkuliss i Australien.
Tennisens främsta problem finns ändå på banan. Lika välgörande bollkänslig och skonsam sporten är som motionsform, lika statisk och avbrottsfylld kan den vara på elitnivå.

Annons
Annons
Annons