Annons
X
Annons
X

Svagt resultat för stödtelefon mot extremism

Stödtelefonen om våldsbejakande extremism ska slussa vidare oroliga anhöriga till kommunerna. Men de kommuner SvD kontaktar har inte fått några samtal via stödtelefonen. Bara en kommun har fått ”ett fåtal samtal”. När SvD ringer telefonen hamnar vi upprepade gånger hos en telefonsvarare.

Hotet mot Sverige
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Stödtelefonen öppnade i november 2015. Mona Sahlin, som då ledde arbetet hos den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, hoppades att den kunde bli en viktig del i att fånga upp personer som riskerar att radikaliseras.

– Det har funnits en urusel beredskap ifrån samhällets sida för hur man slussar vidare och hjälper människor som befinner sig i de här situationerna i Sverige, sade Mona Sahlin till SvD då.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men SvD:s granskning reser frågetecken kring hur väl denna vidareslussning fungerar. SvD har ställt en fråga till fem kommuner – Sveriges tre största kommuner samt två mindre: Hur många gånger i år har ni kommit i kontakt med någon orolig anhörig via stödtelefonen?

    Annons
    X

    Svaret från Stockholm, Göteborg, Malmö och Borlänge: Inte en enda gång. Endast Örebro har fått ”ett fåtal” samtal via stödlinjen. Det rör sig om färre än fyra.

    Samtidigt har flera av kommunerna blivit kontaktade direkt av oroliga anhöriga. Stadsdelen Angered i Göteborg, som haft omfattande problem med våldsbejakande islamism, har bara i år fått in ett 40-tal samtal från oroliga anhöriga, personal och andra.

    Zan Jankovski, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborg, är kritisk till att stödtelefonen endast är bemannad från klockan 9 till 15.

    Självfallet ska inte telefonsvararen slå på när man är i telefonkö. Det är bara utanför kontorstid som detta ska ske.

    – Om man ens tänker tanken att ha en stödtelefon måste den vara bemannad dygnet runt. Tröskeln för att ta mod till sig och ringa som anhörig är stor och då måste något ske direkt, det fungerar inte om man blir kopplad till en telefonsvarare. Tar det tid och ingen svarar så är det nästan bättre att inte ha en sådan telefon, säger han.

    Varför så få samtal förmedlas via stödtelefonen till kommunerna är oklart. SvD har försökt ställa frågor till Röda Korset, som dock hänvisar till den Nationella samordnaren. Den Nationella samordnaren hänvisar i sin tur tillbaka till Röda Korset.

    Yassin Ekdahl, kommittésekreterare hos den Nationella samordnaren, uppger att två–tre personer ringde till stödtelefonen dagligen före sommaren.

    Samtidigt dras stödtelefonen med tekniska problem. När SvD ringer upp under dagtid den 22 augusti svarar en förinspelad röst att ”många ringer just nu. Vi besvarar ditt samtal så snart vi kan.” Efter några signaler meddelar en telefonsvarare: ”Lämna ett meddelande efter tonen.”

    Samma sak upprepas den 23 och 24 augusti. Röda Korsets pressekreterare Maude Fröberg skriver i ett mejl till SvD att stödtelefonen ”vid något tillfälle” har drabbats av ett tekniskt fel.

    ”Självfallet ska inte telefonsvararen slå på när man är i telefonkö. Det är bara efter klockan 15.00 – utanför kontorstid – som detta ska ske. Vi kommer att se över detta”, skriver hon.

    Även den digitala tidskriften KIT testade i april att ringa till stödtelefonen. Då hamnade KIT:s reporter upprepade gånger hos en telefonsvarare som frågade efter ett telefonnummer att ringa upp.

    När SvD den 26 augusti återigen testar att ringa till stödtelefonen kommer vi dock fram på linjen. Personen som svarar säger att de tekniska problemen har åtgärdats men vill i övrigt inte svara på några frågor.

    Annons
    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X