Annons

Tegnell: Britterna har inte vänt på grund av en studie

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den brittiska studien är bristfällig, enligt Anders Tegnell. Statsepidemiologen säger också att den omtalade studien från Imperial College i London inte ligger bakom förändringen i britternas coronastrategi.

Under strecket
Publicerad

Storbritanniens finansminister Rishi Sunak och premiärminister Boris Johnson under en presskonferens om coronaviruset på tisdagen.

Foto: Matt Dunham/AP

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och MSB under onsdagens presskonferens.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

En ny studie om coronaviruset från Imperial College i London har fått stor spridning. Den släpptes i måndags kväll och handlar om vilka olika insatser som får vilket utfall.

Studien går igenom två olika strategier: att jämna ut smittkurvan respektive att försöka stoppa spridningen (mitigation och suppression på engelska).

Studiens slutsats är att om Storbritannien skulle rikta in sig på att försöka dämpa effekterna av viruset – och inte stoppa det – i väntan på ett vaccin eller flockimmunitet, skulle de riskera att 250 000 personer i landet dör.

Artikelförfattarna rekommenderar därför att försöka stoppa viruset, trots att det kan innebära lika omfattande insatser som i Kina i över ett år.

Storbritannien har haft som strategi att försöka dämpa spridningen och har valt att, likt Sverige, inte införa lika kraftiga restriktioner som andra länder. Men i måndags gick den brittiska regeringen ut med stränga rekommendationer, bland annat vill de att även friska britter ska undvika resande och sociala kontakter i den mån det går. På onsdagen gick landets regeringen även ut med att de offentliga skolorna ska stänga.

Annons
Annons

Storbritanniens finansminister Rishi Sunak och premiärminister Boris Johnson under en presskonferens om coronaviruset på tisdagen.

Foto: Matt Dunham/AP
Storbritanniens finansminister Rishi Sunak och premiärminister Boris Johnson under en presskonferens om coronaviruset på tisdagen.
Storbritanniens finansminister Rishi Sunak och premiärminister Boris Johnson under en presskonferens om coronaviruset på tisdagen. Foto: Matt Dunham/AP

Många medier kopplade samman den nya studien med regeringsbeskeden, och beskrev det som att den brittiska regeringen vände på grund av rapporten.

Men enligt statsepidemiolog Anders Tegnell stämmer inte detta. Han uppfattar att det är en mediekonstruktion att den brittiska regeringen skulle ha ändrat sig efter studien.

– Jag har talat med mina brittiska myndighetskollegor, och de förstår inte varför man hävdar att studien skulle vara så viktig för britternas beslut, säger han till SvD.

Att britterna infört flera nya restriktioner handlar snarare om att de har sett att viruset börjat sprida sig snabbt i samhället, menar Tegnell. Han tror att britterna hade fattat samma beslut oavsett om studien hade kommit eller inte.

– Jag har lite svårt att tro att britterna skulle luta sig mot en enda studie på det viset, säger han.

Tegnell är kritisk till studien från Imperial College, som han menar innehåller flera felberäkningar. Den huvudsakliga felkalkyleringen är enligt Tegnell att den inte tar ett tillräckligt stort mörkertal i beaktande.

– Vi är alla helt övertygade om att vi har ett väldigt stort mörkertal. Det finns väldigt många personer som är smittade ute i samhället och som inte dyker upp i statistiken. Mörkertalet har jättestor betydelse för sådana studier.

Annons
Annons

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och MSB under onsdagens presskonferens.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur pass stort mörkertalet är har betydelse på flera sätt. Om en studie räknar på att mörkertalet är lägre än vad det är, innebär det att den kan överskatta hur många som kommer att behöva intensivvård för smittan, säger Tegnell.

Ett annat problem är att beräkning av när så kallad flockimmunitet uppnås blir fel, enligt Anders Tegnell. Flockimmunitet innebär att tillräckligt många personer i ett samhälle får ett virus för att det inte ska sprida sig längre.

Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar skulle flockimmunitet uppnås när omkring 50 procent i Sverige har fått viruset och är immuna. Om mörkertalet är stort, innebär det att flockimmuniteten uppnås snabbare.

Anders Tegnell är även kritisk till att studien gör skillnad på att bromsa virusspridningen och att stoppa den.

– Vad det gäller åtgärderna är det egentligen ingen skillnad i ”mitigation” och ”suppression”. Grunderna är samma, att försöka minska hastigheten i virusets spridning.

Han menar att det praktiskt taget är omöjligt att stoppa coronaviruset utan ett vaccin. Att försöka göra det skulle innebära väldigt omfattande åtgärder under lång tid, enligt Tegnell, som att mer eller mindre tvinga människor i karantän i över ett år.

– Man skulle behöva vidta väldigt allvarliga åtgärder mot individ och samhälle. Det är inte tänkbart att vi skulle kunna hålla ett sådant samhälle för evigt. Det skulle få väldigt allvarliga konsekvenser på ekonomin, till exempel.

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och MSB under onsdagens presskonferens.
Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och MSB under onsdagens presskonferens. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den brittiska studien tar även upp en modell för vilka resultat olika insatser för att dämpa virusets effekter kan få. Enligt modellen har det störst inverkan att hålla misstänkta fall isolerade, att närstående till smittade isoleras och att skydda äldre. Anders Tegnell menar att Sverige utgår från liknande modeller.

– Den visar tydligt att det mest effektiva är att hålla folk med symtom isolerade.

Men exempelvis Spanien har gått mycket längre och helt satt landet i karantän, tänker de annorlunda?

– Nej, jag tror att vi alla mer eller mindre satsar på ”mitigation”. Spanien har gått längre i sin epidemi. Men vilka åtgärder som vidtas beror på tradition, legala möjligheter och sociala strukturer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons