Recension

Ted 2Ted 2: Mer av samma på gott och ont

Ted och Mark Wahlberg i ”Ted 2”.
Ted och Mark Wahlberg i ”Ted 2”. Foto: TT
Publicerad
Annons

I ”Ted” (2012) fick gossen John en julklappsnalle som i ett magiskt slag fick mänskligt liv. Genom åren odlade de två en vacker vänskap samt en del fula vanor som att röka sig skyhöga och allmänt bära sig dumgrabbigt åt. Trots/på grund av det gick det dem hyggligt i livet och kärleken. Publikt var det en rättvis hit; skaparen, tillika Teds röst Seth MacFarlane fann en stundtals skön balans på den dåliga smakens hala is, inte olikt hans tv-serie ”Family guy” (fast Oscarvärd får han väl aldrig vara mer).

Vi återser Ted på hans bröllop med snabbköpskassörskan Tami-Lynn medan John numera är skild. Ted och Tami-Lynn vill adoptera, men får avslag eftersom Ted inte anses vara människa. För säkerhets skull fråntas han rätt till jobb, äktenskap etcetera och döms till att vara egendom. En ung jurist, Samantha, kommer till undsättning, ambitiös och lika begiven på att röka på som Ted och John. Teds gamle stalker Donny har en ond plan på att skära upp och massproducera honom. Det svärs, tramsas och grisas på vägen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons