Recension

Brustna omfamningar (Los abrazos rotos)Teatralt men ack så vackert

ILLUSIONER I sin nya film skildrar Pedro Almodóvar en regissör som blir blind när han förlorar sin musa, men också hur han hittar tillbaka till skapandet. Med Brustna omfamningar vill Almodóvar säga att man genom konsten kan försonas med det förflutna.

Under strecket
Publicerad
Annons

Filmer måste fullbordas, även om det görs i blindo. Det är den slutsats i vilken Pedro Almodóvars senaste film Brustna omfamningar mynnar ut, och den framträder därför också som regissörens eget credo. Till all lycka delar han dock inte själv sin huvudpersons, för en filmregissör helt fatala, predikament: denne har nämligen blivit blind.

En annan egenhet utmärker huvudpersonen, regissören Mateo Blanco. Hans identitet har helt smält samman med hans egen författarpseudonym, Harry Caine, parallellt med att han själv, då han förlorade synen, tvingats överge regissörskapet för författandet. Nu är denna pseudonym heller inte ett namn vilket som helst. Det förekommer både i filmer och litteratur – men framför allt har Almodóvar själv använt sig av pseudonymen Harry ”Huracán” Caine.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons