Annons

Lars Ring: Teatersommar med unika utsikter och insikter

Lia Boysen, Steve Kratz, Lena Strömdahl, Peter Eggers och Rachel Mohlin är alla med i ”Sommarnattens leende”.
Lia Boysen, Steve Kratz, Lena Strömdahl, Peter Eggers och Rachel Mohlin är alla med i ”Sommarnattens leende”. Foto: Romateatern

Sommarteater handlar inte bara om vilka pjäser man spelar, utan också om var man spelar dem. Utomhusteater bygger ofta på samspelet mellan plats och själ. Här är några tips för den som vill få en aning svindel.

Publicerad

Sommarteater är ett illa valt samlingsnamn. Det är ju inte så att det bara existerar en sort. Mångfalden är stor: Shakespeares vers blandas med Selma Lagerlöf, bygdespelen med fars. Många förknippar dock årstiden med skojfriska uppsättningar som får vissa att rygga inför hela genren, om den så spelas i lador eller bland välklippta häckar på Fredriksdalteatern, som är själva sinnebilden för all buskis – därav detta smeknamn.

Det som tydligast definierar sommarteatern är att den ofta utspelas på scener som är burna av en egen, ofta storslagen karaktär. Platser som präglas av det som under romartiden kallades genius loci – som egentligen innebar att alla platser har ett väsen som skyddar dem, och besjälar dem. Idén att själva naturen är en andlig kategori kom tillbaka genom panteismen, där man menar att naturen är en del av upplevelsen av Gud.

Annons
Annons
Annons
Annons