Annons
Krönika

Lars Ring:Teatermännen som inte tillåter teatern att utvecklas

Edward Albee och Samuel Beckett har båda konserveradne dödsbon.
Edward Albee och Samuel Beckett har båda konserveradne dödsbon. Foto: Rue des Archives / IBL
Under strecket
Publicerad

Teater är en unik konstart som omedelbart, så fort en föreställning börjar, formar överenskommelser med sin publik. Om en aktör går in på scenen och säger: detta är England, det är sent 1500-tal – jag är en kung. Så är det så. Iscensättningen och åskådarna ingår en pakt och det spelar ingen roll om scenbilden är en kub eller ett slott – eller om skådespelaren är ung eller gammal, svart eller vit. Kontraktet med publiken, fiktionsbubblan, överbryggar all personlig tillhörighet.

Teatern är fri, den kan vidga alla gränser. Marie Göranzon kan spela kung Lear, exempelvis. Som hon ju precis gjort, framgångsrikt, på Uppsala stadsteater. Utöver detta grundfundament kan man medvetet skapa extra spänningar – genom att låta Strindbergsbetjänten Jean spelas av en svart aktör, eller Euripides Medea av en asiatisk kvinna. På scenen bör allt kunna sättas på spel. Hudfärg, kön, sexualitet.

Annons
Annons
Annons