Annons

Tätt mellan verken på Liljevalchs vårsalong

Imorgon öppnar Vårsalongen, en 92-årig konsthallstradition och Liljevalchs givna publikfavorit. Årets jury har varit generös med att anta verk och utställningen är tätare hängd än på länge.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Ella Tillema: Är det mitt huvud som brinner..., olja på duk.

Foto: LARS PEHRSONBild 1 av 5

Kent Fernström, Varje grop en grav, modellbygge, wellpappkartong på bord.

Foto: LARS PEHRSONBild 2 av 5

Gunnel Åberg: På väg till sjön, textilapplikation.

Foto: LARS PEHRSONBild 3 av 5

Inga Hjolman: Kalven, träskulptur.

Foto: LARS PEHRSONBild 4 av 5

Anna Karin Pettersson. Spets spets, virkad duk på hönsnät.

Foto: LARS PEHRSONBild 5 av 5

Medan den hårdfrusna snön ännu gnistrar i den eventuella vintersolen på parkeringsplatsen mellan Liljevalchs och Saltsjön – den parkeringsplats som snart ska rymma den kommunala konsthallens stora tillbyggnad färdig till hundraårsjubileet år 2016 – är Vårsalongen över oss.

Stans kulturtavlor, de kommunala reklamplatserna på lyktstolpar med mera, är fulla av Liljevalchs affischer – i år med mönster av färgglada runda ringar. Deras grafiska profil är en flirt med de papperspåsar för lösgodis som fanns när formgivarna i Pasadena Studio, Maria Loohufvud och Anton Hull, var barn. Färgställningen, som även går igen i utställningskatalogen, är i 70-talsgröna, gula och orange toner. Kanske har de inspirerats av det som konsthallschefen Mårten Castenfors säger när han ger SvD en tidig vip-visning någon dag innan vernissagen:

Annons
Annons
Annons