Annons

”Täpp till kryphålen som surrogatföretag utnyttjar”

Foto: Felix Heyder/DPA/TT

Sverige står inför ett vägskäl: att skydda kvinnor från sexuell och reproduktiv handel eller slå in på en linje där kvinnor och barn blir varor på en global marknad. Det skriver företrädare för ett flertal organisationer.

Publicerad

Surrogatmödraskap har seglat upp som en av vår tids stora och världsomspännande kvinnorättsfrågor. Den handlar om vår syn på kvinnors rättigheter och samhällets ansvar att utan undantag skydda kvinnokroppen från exploatering och kommersialisering. Sverige har en lång tradition av jämställdhetsarbete och värnande av barns och kvinnors rättigheter. När tekniken nu gjort det möjligt att köpa havandeskap, förlossning och barn står Sverige inför ett vägskäl. Antingen stå fast vid det som varit en ledstjärna i svensk jämställdhetspolitik – att skydda kvinnor från sexuell och reproduktiv handel – eller slå in på en marknadsorienterad linje där kvinnor och barn blir varor på en global marknad.

På lördag arrangerar företaget Tammuz ett möte i Stockholm för att marknadsföra sina tjänster, förmedling av surrogatarrangemang med kvinnor i fattiga länder. Frånvaron av lagstiftning på området har möjliggjort för den här typen av surrogatförmedlingar att verka i Sverige. I takt med att surrogatindustrin etablerat sig har behovet av ett lagstadgat förbud blivit allt mer akut. Det är i dag vanligare att barn tillkommit genom surrogatmödraskap utomlands än genom internationell adoption. Trots detta lyser åtgärderna med sin frånvaro. Regeringens senfärdighet innebär att rättsläget är osäkert, vilket tvingar myndigheterna till tillfälliga lösningar som saknar grund i lagar och förordningar.

Annons
Annons
Annons