Annons

Tännsjös etik kommer inte rädda KI

KULTURDEBATT Torbjörn Tännsjö berömmer en utveckling på Karolinska Institutet som är en följd av hans eget allt större inflytande. I själva verket är hans teknologiska sätt att närma sig medicin-etiska frågor föråldrat, skriver professor Fredrik Svenaeus.

Publicerad
Bakom fallet Macchiarini finns inte bara en enskild charlatan, utan en övergripande problematik där läkaren förväntas vara en Frankensteinfigur som ska utforska det okända och åstadkomma det omöjliga, skriver professor Fredrik Svenaeus. (Stillbild från filmen "Frankenstein" med Boris Karloff, 1931)
Bakom fallet Macchiarini finns inte bara en enskild charlatan, utan en övergripande problematik där läkaren förväntas vara en Frankensteinfigur som ska utforska det okända och åstadkomma det omöjliga, skriver professor Fredrik Svenaeus. (Stillbild från filmen "Frankenstein" med Boris Karloff, 1931) Foto: AOP / Rex Features

Historien om kirurgen Paolo Macchiarinis uppgång och fall vittnar om etiska systemfel. Det handlar inte bara om att en karismatisk charlatan har förfört Karolinska institutet (KI) och lyckats smita under den etiska radarn. Problemet är istället att ett Frankensteinmässigt läkarideal och människosyn vunnit kraft i takt med att den moderna medicinen på ett allt mer genomgripande sätt teknologiserats. Läkaren är en frontfigur som utforskar det okändas domäner och gör det omöjliga. Han går före in i en framtid där vi inte längre behöver lida av sjukdomar och svagheter utan kan operera, medicinera och manipulera oss fram till ett betydligt längre och lyckligare liv som starka och vackra människor.

Bakom fallet Macchiarini finns inte bara en enskild charlatan, utan en övergripande problematik där läkaren förväntas vara en Frankensteinfigur som ska utforska det okända och åstadkomma det omöjliga, skriver professor Fredrik Svenaeus. (Stillbild från filmen "Frankenstein" med Boris Karloff, 1931)

Foto: AOP / Rex Features Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons