Annons
X
Annons
X

”Tankefel skadar tilltron till klimatpolitiken”

Ogrundade påståenden och tankefel riskerar att ­skada förtroendet för den svenska klimatpolitiken. Miljömålsberedningens förslag är det mest ambitiösa som något land hittills föreslagit, men det har allvarliga brister, skriver Eva Samakovlis och Björn Carlén, Konjunkturinstitutet.

(uppdaterad)
Klimathotet
Eva Samakovlis och Björn Carlén, Konjunkturinstitutet.
Eva Samakovlis och Björn Carlén, Konjunkturinstitutet. Foto: Henrik Hellstrom

DEBATT | MILJÖMÅLSBEREDNINGEN

Att tidigt signalera ett ambitiöst klimatmål medför också den uppenbara risken att andra länder gör mindre.

Miljömålsberedningen föreslår ett klimatmål som innebär att de svenska utsläppen av växthus­gaser ska minska med minst 85 procent till 2045. Det är den mest ambitiösa utsläppsminskning som något land hittills föreslagit. Att Sverige visar världen vägen mot ett fossilfritt samhälle kan tyckas glädjande. Men vårt agerande påverkar bara klimatet om andra länder följer efter. För det ­behövs en framgångsrik svensk politik. Förslaget om att bli fossilfri först i världen saknar analys bland annat över vilka samhällsekonomiska konsekvenser klimatmålet kan få för svenska hushåll och för närings­livet.

I juni ska utredningen lämna sitt slut­betänkande. För klimatfrågans skull kan vi bara hoppas att detta inte blir en till i raden av klimatpolitiska utred­ningar som föreslår målnivåer och styrmedel utan att analysera deras konsekvenser.

Annons
X

Sverige behöver effektiva, verkningsfulla styr­medel för att kunna upprätthålla ambitionsnivån i klimatpolitiken och samtidigt uppnå andra samhällsmål. Bristen på analys har resulterat i ogrundade påståenden och tankefel som riskerar att ­skada förtroendet för den svenska klimatpolitiken. På åtminstone fyra områden bör beredningen ­tänka om:

1. Beredningen påstår att ”Omställningen till utsläpp nära noll skulle kunna genomföras till årliga kostnader motsvarande enstaka procentenheter av BNP”. Dessa beräkningar inkluderar inte kostnaderna för samhället i stort utan endast kostnader för energisystemet. Hur svenska hushåll och närings­livet kommer att påverkas har lämnats utan­för kalkylen. Detta är anmärkningsvärt då forskning visar att klimatpolitiken slår hårdast mot låginkomsttagare i glesbygd. Det finns också en risk att utsläppsintensiva företag flyttar till länder med mindre ambitiös klimatpolitik och därmed ökar de globala utsläppen. För att motverka dessa effekter behövs en kraftfull fördelnings- och omställningspolitik.

2. Beredningen påstår att ”Effekterna på svensk ekonomi borde inte avvika jämfört med andra OECD-länder”. Effekterna på svensk ekonomi beror bland annat på vilka styrmedel som väljs och hur snabbt utsläppen ska minskas, en analys som bered­ningen inte gjort. Effekterna beror också på andra länders klimatpolitik, vilken fortfarande är okänd. Beredningen saknar således grund för sin bedömning. Att tidigt signalera ett ambitiöst klimatmål medför också den uppenbara risken att andra länder gör mindre, särskilt då EU:s klimatmål till 2030 inte fördelats ut på medlemsländerna ännu.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    3. Beredningen påstår att ”Omställningen går hand i hand med stärkt konkurrenskraft och tillskapande av nya, hållbara arbetstillfällen”. Detta trots att forskning och historiska data visar att klimatpolitiken inte långsiktigt genererar fler arbetstillfällen utan i stället omfördelar arbetstillfällen från ut­släpps­intensiva sektorer till mindre utsläpps­intensiva som tjänstesektorn. Klimatpolitiken stärker inte heller konkurrenskraften generellt. Ökade miljökrav leder till högre produktionskostnader och därmed lägre produktivitet gentemot konkurrenterna. Klimatpolitiken bör i stället motiveras utifrån vikten av att minska utsläppen.

    4. Beredningen föreslår att klimatmålet ska om­fatta både utsläpp från företag i EU:s utsläpps­handelssystem (EU ETS) och utsläpp utanför handels­systemet. Ett sådant mål innebär dubbelstyrning av EU ETS-företagen, har ingen direkt ­effekt på totala utsläppen, försämrar planerings­förutsättningarna och kan öka klimatpolitikens förväntade kostnader betydligt.

    Slutligen förutsätter beredningen att alla världens länder börjar föra en lika ambitiös klimat­politik nu. Hur Sverige ska agera om så inte blir fallet framkommer inte. Enligt vår mening är det viktigt att inte låsa fast nationella delmål för perioden fram till 2045 utan i stället tillåta en viss flexibilitet i när och hur mycket de svenska utsläppen ska minska. Då kan politiken anpassas om det blir ­dyrare än förväntat att minska utsläppen eller om andra länder inte gör sin del. En sådan flexibilitet kan också använ­das i klimatförhandlingarna: Vi gör mer om ni i handling visar att ni är på väg mot en ambitiös klimatpolitik.

    Eva Samakovlis

    docent i nationalekonomi och chef för Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet

    Björn Carlén

    doktor i nationalekonomi och forskare vid Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet

    Annons

    Eva Samakovlis och Björn Carlén, Konjunkturinstitutet.

    Foto: Henrik Hellstrom Bild 1 av 2

    Förslaget om att bli fossilfri först i världen saknar analys bland annat över vilka samhällsekonomiska konsekvenser klimatmålet kan få för svenska hushåll och för närings­livet, skriver författarna.

    Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X