Annons

Tänkare på utflykt bortom moralen

Går det att helt stiga ut ur civilisationen? Filosofen Arthur Schopenhauer och författaren Clarice Lispector har båda försökt gestalta vad en tillvaro utan mänsklig subjektivitet skulle kunna innebära.

Uppdaterad
Publicerad

År 1818 publicerade den då 30-åriga Arthur Schopenhauer det filosofiska verket ”Världen som vilja och föreställning”. Men det skulle dröja närmare hundra år innan hans tänkande fick någon vidare spridning, och då snarare i konstnärskretsar än bland filosofer. Själv var Schopenhauer övertygad: ”Världen som vilja och föreställning” var banbrytande. Kanske främst därför att verket ogiltigförklarade den klyvning mellan kropp och medvetande som sedan Platon dominerat västerländsk filosofi.

Hos Schopenhauer är kropp och medvetande nämligen inte två parallella företeelser som kan mötas och skiljas åt. Den levande kroppen omsätter ämnen, andas och tänker. Tänkandet är en fysisk, existentiell aktivitet. En aktivitet som rymmer ett ”jag”. Ett ”jag” som snarast liknar en vinkling av tillvaron. En utkikspunkt. Eller: ett ”jag” är det sätt på vilket tänkandet i en viss kropp ger världen mening.

Annons
Annons
Annons
Annons