Annons
X
Annons
X

Tänk inte bara på jobbskatteavdrag

Inget ont om ett femte steg i jobbskatteavdraget, men det finns andra skatteförändringar som är väl så angelägna. Sänkt marginalskatt och sänkt skatt på sparande är två exempel.

(uppdaterad)

Fredrik Reinfeldt är inte överraskningarnas man. I söndagens
Rapport gläntade han på dörren till statsbudgeten för 2012, och vad kunde man skymta? Jo, ett femte jobbskatteavdrag. Precis som det står i Alliansens valmanifest. Precis som det står i regeringsförklaringen.

Nyheten är alltså att statsministern blivit lite mer optimistisk om de ekonomiska förutsättningarna och att årsskiftet är ett tänkbart datum för nästa skattesänkning. Det lovas ingenting bestämt men ambitionen har blivit mer sannolik. Lita på att vi får höra budskapet fler gånger under året, ifall återhämtningen fortsätter och tillväxten blir så god som prognosmakarna säger.

Sämre besked kan man tänka sig. Jobbskatteavdragen har varit en handfast och välkommen frihetsreform. På webbplatsen
jobbskatte
avdrag.se skaffar man sig lätt en bild av hur den avdraget vidgar människors marginaler och låter dem förfoga över en större del av sin lön: En 35-årig lärare, med 25000 kronor i månadslön, betalar 22 procent mindre i inkomstskatt 2011 än 2006. Det motsvarar 20000 kronor extra om året att konsumera eller spara.

Annons
X

Ett femte jobbskatteavdrag, som det har skissats av regeringen, skulle utöka denna vardagsfrihet med 190-375 kronor i månaden per löntagare. Det vore ett välkommet steg – men är det rätt steg att ta? Om det finns utrymme för sänkta skatter i statens finanser, är det då rätt att lägga alla ägg i jobbskatteavdragets korg?

Det är inte självklart.

Om syftet är att öka antalet arbetade timmar genom att göra det mer lönsamt att jobba tycks det vara effektivast att kombinera skattelättnader i låga inkomstlägen med sänkt marginalskatt för dem som tjänar lite bättre.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Att sänka skatten för en civilingenjör med några hundra i månaden gör det mer lönsamt för henne att jobba men främjar inte extrainsatser. Jobbskatteavdragen har inte förändrat att vi har världens högsta marginalskatt och fortsätter att ta ut mer från projektledare och studierektorer än vad Tyskland och Storbritannien begär från bankirer och börsdirektörer.

    Hög marginalskatt begränsar utbudet av den mest välutbildade arbetskraften. Det är förstås skadligt för ekonomin.

    Men framför allt är det orättvist och ger ett otrevligt besked om vad Sverige vill vara för land. Få ifrågasätter att alla ska betala skatt till gemensamma åtaganden, eller att de som tjänar bättre ska betala mer, men därav följer inte med tvingande logik att stora grupper ska betala över hälften av en förtjänst i inkomstskatt ovanpå höga socialavgifter. Det ångar oginhet och kollektivism.

    Regeringen får gärna föreslå ett nytt jobbskatteavdrag – men ta då samtidigt ned de höga marginalskatterna. Skattesystemet ska signalera uppskattning av flit och förkovran, inte motsatsen.

    Av samma skäl bör skatten på sparande lindras. Det är inte konstigt att vi lånar i stället för att spara, och att det blir risk för bubblor, när man får göra avdrag för låneräntor medan sparräntor beskattas stenhårt. Carl B Hamilton (FP) pekar i rätt riktning när han vill ha sänkt skatt på sparande och minskad avdragsrätt, men det gäller att välja en takt och en metod som får rimliga följder och inte försätter dem som har bostadslån i svårigheter. Arbetet bör starta med en gång.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X