Annons

”Tandlös lagstiftning är inte bra för djuren”

Jordbruksverket sitter på två stolar; deras uppdrag är att verka för lönsamhet och konkurrenskraft i lantbruket samtidigt som de ska värna djurskyddet. Djurskyddet prioriteras då ned, skriver Camilla Björkbom, Djurens Rätt, i en slutreplik.

Under strecket
Publicerad

Mejeriernas betessläppsjippon är i full gång. Visst är korna glada att de får komma ut – men de kan tas in samma kväll igen, skriver artikelförfattaren.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 2

Camilla Björkbom

Foto: Kim Evert Oolofsson Bild 2 av 2

Mejeriernas betessläppsjippon är i full gång. Visst är korna glada att de får komma ut – men de kan tas in samma kväll igen, skriver artikelförfattaren.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1
Mejeriernas betessläppsjippon är i full gång. Visst är korna glada att de får komma ut – men de kan tas in samma kväll igen, skriver artikelförfattaren.
Mejeriernas betessläppsjippon är i full gång. Visst är korna glada att de får komma ut – men de kan tas in samma kväll igen, skriver artikelförfattaren. Foto: Johan Nilsson/TT

SLUTREPLIK | KOR PÅ BETE

Ingrid Eilertz, chef för avdelningen för djurskydd och hälsa på Jordbruksverket, skriver i repliken till Djurens Rätts debatt om de nya betesreglerna att det finns bestämmelser som är svåra att kontrollera. Eilertz menar att syftet med sådana regler först och främst är att tala om vad det är som gäller. Effekten här blir att djurskyddskontrollen accepteras som mindre viktig, åtminstone när det kommer till betet.

Jordbruksverket slår fast att ”De allra flesta mjölkbönder lever upp till lagstiftningens krav”. Påståenden som detta kommer varken Jordbruksverket eller andra aktörer kunna använda med trovärdighet framöver eftersom det nu i praktiken är mycket svårt att kontrollera att korna faktiskt får komma ut på bete i den utsträckning som lagstiftningen kräver. Det om något borde vara skäl nog för både Jordbruksverket, regeringen och även mjölkbranschen att värna om djurskyddsregler som går att kontrollera.

Annons
Annons

Camilla Björkbom

Foto: Kim Evert Oolofsson Bild 1 av 1

Att det blir svårare att kontrollera beteskravet är en direkt konsekvens av de nya betesföreskrifterna som trädde ikraft den 15 maj. Lagstiftningen blir än mer endast vackra ord, ord som ingen kan och kanske inte ens ska eftersträva att försöka kontrollera efterlevnaden av. Det är en mycket oroande utveckling.

Jordbruksverket menar att en god acceptans för lagstiftningen är till nytta för djurvälfärden. Där är vi överens. Acceptans för lagstiftningen tror vi däremot inte uppnås genom att göra den tandlös.

Det ligger en problematik i att Jordbruksverkets uppdrag, som det ser ut idag, gör att de hela tiden måste väga djurskydd mot konkurrenskraft. Enligt Jordbruksverket är det, som de själva uttryckt det om betesreglerna, viktigt att föreskrifterna ändras på ett sätt som kan öka lönsamheten och stärka lantbrukarnas konkurrenskraft. Djurens Rätt menar att djurskyddsföreskrifter ska finnas i första hand för djurens skull och att de ska baseras på kunskap om djurs behov.

Jordbruksverket sitter på två stolar; deras uppdrag är att verka för lönsamhet och konkurrenskraft i lantbruket samtidigt som de ska värna djurskyddet. Djurskydd och konkurrenskraft kan gynna varandra, men det är inte alltid så. Tyvärr ser vi att djurskyddet gång på gång prioriteras lägre än kortsiktig lönsamhet. Korna i mjölkindustrin och de andra djuren inte är några varor utan levande, kännande individer. Regeringen måste våga satsa långsiktigt på djurskyddet.

Camilla Björkbom

förbundsordförande Djurens Rätt

Camilla Björkbom
Camilla Björkbom Foto: Kim Evert Oolofsson
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons