Annons
X
Annons
X

Tala klarspråk om klimatkraven

kärnkraft Många har åsikter om de svenska klimatmålen. Men de visioner som framförs av såväl regering som opposition och olika intresseorganisationer saknar alla en trovärdig helhetssyn på energiområdet. Att de höga klimatambitionerna kräver mer –inte mindre –kärnkraft än idag vill ingen tala om, skriver företrädare för Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.

Regeringen har nyligen gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera och utforma förslag till hur en höjning av målet för den förnybara elproduktionen till 25 TWh till år 2020 ska genomföras. Det är bra. Men mer för- nybar energi och energieffektivisering räcker inte. Både regeringens och oppositionens höga klimatambitioner kräver även mer – inte mindre – kärnkraft än idag.

Med Energimyndighetens statistik över energiläget år 2007 är det lätt att se att av Sveriges 420 TWh konsumerad energi består 43 procent av förnybar energi, 42 procent av fossil energi och 15 procent av övrig klimatvänlig energi.

Riksdagen beslutade i juni att Sveriges utsläpp år 2020 ska minska med 40 procent och att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent samma år, samtidigt som energianvändningen ska effektiviseras med 20 procent mellan år 2008 och 2020.

Annons
X

Oppositionen vill att Sverige ska ha högre ambitioner än regeringen. Och vissa intresseorganisationer talar om fossilfritt till år 2030 och andra om kraftigare energieffektiviseringar på upp till 80 TWh år 2020. Gemensamt för alla är att de inte talar om helheten.

Ska ekvationen gå ihop behövs i samtliga presenterade förslag ett tredje energislag – övrig klimatvänlig energi (i praktiken kärnkraft) – om klimat-målen ska nås. Men även om detta inte nämns är det enkelt att räkna fram dess storlek i de olika för- slagen. Om summan av tre tal är känt så behöver man bara känna till två av dem för att beräkna storleken på den tredje.

Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har i sina grundliga studier om olika energikällor kommit fram till realistiska energitillskott för respektive källa. Vi har utgått från detta underlag för att få fram hur Sveriges energiekvation kan se ut år 2020 och då med en bedömning som är än mer optimistisk på ett antal punkter än både regeringens och oppositionens.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den totala energianvändningen bör enligt vår bedömning kunna minska med 20 TWh, genom till exempel övergång till mer bergvärme och elbilar som till- sammans med mer biobränsle också bidrar till möjligheten att uppnå en halvering av den fossila energianvändningen.

    Det är ett problem att varken oppositionen eller regeringen förmår sätta ett mer konkret mål för energieffektivisering, utan nöjer sig med en effektivisering med 20 procent, i minskad förbrukning per BNP-enhet. Med en god ekonomisk utveckling, som vi alla rimligen eftersträvar, riskerar det att i bästa fall bli en mycket blygsam minskning i absoluta tal jämfört med dagens nivå.

    Förnybar energi i Sverige bör kunna öka med 60 TWh, till totalt 60 procent, en mycket mer optimistisk bedömning än både regeringens och oppositionens.

    Totalsumman i Sveriges energiekvation – 400 TWh - är därmed känd. Och så länge alla delar ambitionen att minska olje- beroendet och att effektivisera, men utan 100 procent förnybart, kommer det att behövas också annan klimatvänlig energi – om utsläppen av växthusgaser ska minska. I vårt scenario krävs 7 TWh mer än dagens 65 TWh från kärnkraft – för att nå klimatmålen.

    Regeringens linje innebär i likhet med oppositionens förslag mindre förnybart, mindre effektivisering, men mer kärnkraft än i vårt scenario. I regeringens alternativ krävs cirka 95 TWh kärnkraft och i oppositionens förslag cirka 80 TWh, alltså större ökningar av kärnkraften än i vårt scenario.

    Ändå talar knappast någon om detta. Eftersom vi inte tror våra politiker om att vara mindre vetande, får vi förmoda att ämnet undviks av politiska skäl. Kungliga Vetenskapsakademien behöver inte och skall inte ta sådana hänsyn. Vi kan därför konstatera att inget av de politiska alternativen i Sverige har ett energipolitiskt program som visar att enbart effektivisering och förnybart räcker för att nå högt ställda klimatmål.

    Vi delar den bedömningen, även om vi tror att det går att öka det förnybara mer, och att göra en större effektivisering än både regeringen och oppositionen.

    Det kommer att krävas mer kärnkraft än idag, och mer än i vårt eget scenario, om regeringens och oppositionens klimatkal- kyler ska gå ihop. De matematiska lagarna gäller lika för alla, oavsett politiska ambitioner och värderingar.

    SVEN KULLANDER

    Professor em i högenergifysik, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och ordförande i dess energiutskott

    HARRY FRANK

    Professor i innovationsteknik, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och i dess energiutskott

    DICK HEDBERG

    Fil dr. Kungliga Vetenskapsakademien och ledamot i dess energiutskott

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X