Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Ett arabiskt vemod Taïa gör konst av livet

Varje stavelse är på allvar i Abdellah Taïas första roman på svenska. Han skildrar gudsfrånvaron i en värld som faller, oavsett om han befinner sig i Paris eller Kairo, skriver Elisabeth Hjorth.

Abdellah Taïa är den första öppet homosexuella författaren i arabvärlden.
Abdellah Taïa är den första öppet homosexuella författaren i arabvärlden. Foto: LAURENT DENIMAL

Ett arabiskt vemod

Författare
Genre
Prosa
Förlag
Elisabeth Grate Bokförlag

Övers: Håkan Lindquist och Davy Prieur 110 s.

”Jag var i mitt andra liv. Jag hade nyss mött döden. Jag hade gått bort. Kommit tillbaka.”

Abdellah Taïa inleder sin självbiografiska ”Ett arabiskt vemod” tvärt, intensivt, med ett tonfall han ska behålla genom hela boken. Erfarenheten av att ha överlevt döden, undkommit en outgrundlig katastrof, sätter standarden för texten. Redan den första sidan är ett löfte om att allt kommer att vara av betydelse. Att varje stavelse är på allvar.

Abdellah Taïa, född i Marocko, är trots sin Parisadress långt ifrån en svalt urban samtidsförfattare. Hans självbiografiska skrivande är storslaget, det handlar om kärleken till konsten och tvånget att göra konst av livet.

Annons
X

”Ett arabiskt vemod” är fantastisk, men det är svårt att göra den rättvisa. Det är en sådan bok som andas på läsaren, den är till i kraft av sina stämningar, vilka omöjligen kan återges själfullt nog. Kanske måste det vara så i en text som i sin tur vill göra passionens heta, förbrännande liv rättvisa. Titelns vemod till trots är det kärleken som är berättelsens ärende.

Abdellah, som undkommer katastrofen, är tolv år och bor i den marockanska staden Salé. Han är barnet som blivit besatt av en vacker egyptisk skådespelerska, han är den feminine pojken, han är den som alla mödrar vill skämma bort. Världen är ljuvlig och farlig för ett sådant barn.

Under ett våldtäktsförsök blir Abdellah gång på gång kallad Leïla, vilket väcker ett våldsamt raseri hos honom. Anspråket på att vara man, men att fylla begreppet med något annat än vad omgivningen erbjuder, gör Abdellah ensam i byn. Ensam med sitt begär till manliga kroppar och ensam med filmdrömmarna, som så småningom ska föra honom till Paris.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Romanens andra del skildrar en kort passionshistoria med en fransman, Javier. En olycklig kärlek, i skuggan av dödsskräck och livslängtan, beskriven med exakt rätt nyans för varje ögonblick av hopp och evighet av förtvivlan. Sättet att beskriva passionen för tankarna till Assia Djebar eller en uppskruvad Marguerite Duras. Samtidigt obevekligt och skört.

    Det finns en mycket fin scen när Abdellah under en panikångestattack i Paris blir räddad av en främmande kvinna, möjligen tiggare, som rör vid honom. Hon behandlar honom både mjukt och våldsamt, under bön. Kvinnan som utför denna kroppsliga livräddning visar sig vara judinna, vilket för Abdellah understryker det mirakulösa i handlingen.

    I kapitlet ”Att skriva”, som är bokens sista, blir det tydligare vad Abdellah Taïa menar med ett arabiskt vemod. Det handlar om minnet av ett förhållande med algeriske Slimane, en omvälvande och förtärande relation.

    Genom deras historia drar rasismen, machismon och främlingskapet fram. Passionen sätts i relation till villkoren för kärleken.

    Taïa skildrar gudsfrånvaron i en värld som slutat tro, en värld som faller, oavsett om han befinner sig i Paris eller Kairo. Han beskriver hur Abdellah och Slimane hittar en egen fromhet i Saint-Bernard-kyrkan, och hur det religiösa och det sexuella på gott och ont är inflätade i varandra. Kapitlet är också en sorgesång över en stor kärlek som dog av svartsjuka.

    Översättarna Håkan Lindquist och Davy Prieur har gjort ett gott arbete med ”Ett arabiskt vemod”, som är Abdellah Taïas första bok på svenska. Jag hoppas att det kräsna och utmärkta förlaget Elisabeth Grate kommer att ge ut även de övriga fem.

    LÄS OCKSÅ
    Abdellah Taïa skriver i SvD: ”Plötsligt var araberna inte längre araber”

    Annons
    Annons
    X

    Abdellah Taïa är den första öppet homosexuella författaren i arabvärlden.

    Foto: LAURENT DENIMAL Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X