Litteraturhistoria

Här samlar vi alla artiklar om Litteraturhistoria.
Fler artiklar hittar du i följande artikelserier: Ledarredaktionens kulturkanon sommaren 2023.
Andra ämnen som ofta förekommer i artiklar om Litteraturhistoria är: Böcker, Fackböcker, Litteratur och 1700-talet.
50+ artiklar senast uppdaterad .
LitteraturhistoriaFölj ämneSluta följa

Böckernas budskap i bokstavsordning

Alexandra Borg: En bok om register – det kan väl bara intressera arkivarier och bokhistoriker?

Sen islossning för ärans och hjältarnas språk

Stig Strömholm: Vem minns författarna som lyftes fram i den första historiken över Sveriges litteratur?

Ledare

En kulturkanon kan aldrig bli levande

Henrik Dalgard: Kulturhistorien är alltför komplext för att kunna kokas ner till en lista.

Så talar Zarathustra även till vår samtid

Simon Sorgenfrei: Nu finns Zarathustras ”Sånger” för första gången i en komplett svensk översättning.

En bokstavligen virvlande historia

Alexandra Borg: Det marmorerade papperet ruvar på en egen kulturhistoria.

För Colette var språket både kropp och ande

Hedvig Ljungar: Hon vände upp och ned på konventionerna – i år är det 150 år sedan ”livets virvelvind” föddes.

”Vill se om ni tycker att det är på liv och död”

Egenskapen som gjorde 86-åringen till en idol för yngre skribenter.

Ledare

Förkasta inte den kommersiella litteraturen

Henrik Dalgard: I den kommersiella litteraturens historia finns ursprunget till det moderna Sverige.

Renässanspoeten som också var kaxig normkritiker

Johanna Vernqvist: Nu hyllas Gaspara Stampas modiga diktning på nytt.

När böcker ryker i luven på varandra

Carina Burman: I motsats till vad man kan tro är svarsskriften långtifrån ett nytt fenomen.

Vem får begära, och vem får bli begärd?

Hedvig Ljungar: I ”Flickdjur” utmanar Cecilie Lind föreställningarna om makten mellan en yngre och äldre älskare.

Sven Stolpe – farlig inte bara i Schulmans ögon

Svante Nordin: Vem var egentligen den än i våra dagar så mytomspunne Stolpe?

Hade vi mått bättre utan alla dessa böcker?

Björn Linnell: I ”Bokens folk” menar Joel Halldorf att böckernas historia är ett tveeggat svärd.

Misslyckad uppgörelse med förälskelsens kraft

Tatjana Brandt: För att vara en av romantikens förgrundsgestalter är Rousseaus hisnande ambivalent.

Kritiken är död – länge leve kritiken!

Alexandra Borg: Guillorys bok om litteraturkritikens framväxt väcker en nätt liten utbildningshistoria.

Svensken som skrev om AI redan på 30-talet

Per Klingberg: Varför försvann en så rik roman in i glömskan?

”En genialisk men lurvig, burschikos varelse”

Peter Ferm: I de skräckromantiska dramerna speglade Stagnelius sin utsatthet – 200 år sedan han dog.

Är ”Krig och fred” förstörd för all framtid?

Torsten Pettersson: Allt svårare att helhjärtat ta till sig de ryska klassikerna.

Vem är rädd för Pelle Snusk?

Lena Kåreland: Hundra år före Roald Dahl var det ”Der Struwwelpeter” som väckte oro i vuxenvärlden.

Bortom folkhemsskräck och förortsvampyrer

Per Klingberg: ”Svensk skräcklitteratur” visar upp en lång och rik om än ofta undanskymd tradition.

Studenten som diktade medan stormakten föll

Lars Burman: Han var kvick, raljant och ”ibland de ypperste svenske poëter”

Kvinnorna som skrev mot stormen

Martin Lagerholm: Pjäsen fick kungen av Preussen att utbrista ”Ogudaktig smädeskrift!”

Inget mindre än en litterär skattkista

Eric Cullhed: Ingvar Björkeson – amatören som som blev svensk mästare inom översättarskrået – har gått bort.

På spaning efter en litteraturkanon som flytt

Alexander Andrée: En ny antologi undersöker bokens roll i medeltidens Sverige.

Manifest för kvinnor som älskar kvinnor

Alexandra Borg: ”After Sappho” en rosendoftande budoar för högtflygande samtal.

Lektion i att runda det egocentriska jaget

Ellen Frödin: Sällan var Virginia Woolf lika skojfrisk – och lika ilsken – som i ”Jacobs rum”.

Spåren av en glömd romantradition

Åsa Arping: Madame de Staëls ”Corinne” saknar varken dueller, svimningar, dubbelgångare eller märkliga förvecklingar.

I USA vill ingen svart man vara en Onkel Tom

Alexandra Borg: Onkel Tom har blivit ett nedsättande uttryck för svarta personer som är inställsamma mot vita makthavare. Hur kunde det bli så?

”Den enda dikt som inte kan tänkas bort”

Mats Jansson: I modern tid är det knappast någon dikt som varit mer inflytelserik än T S Eliots ”The waste land”.

Året utan sommar förändrade hela Europa

Michel Ekman: Timo Feldhaus skrivit en bok som på ett överraskande sätt förklarar Napoleons nederlag vid Waterloo.

Balzacs ambivalens är fortfarande giltig

Lena Kåreland: ”Den mänskliga komedin” fångar en fortfarande aktuell brytpunkt i Frankrikes historia.

Ukrainska författare träder fram ur Rysslands skugga

Per-Arne Bodin: Litteraturen ha blivit mer självständig efter Sovjets sammanbrott.

Shakespeare, med en kvinnlig touch

Carina Burman: ”Shakespeare’s ’lady editors’” berättar en historia som de flesta knappt reflekterat över.

Skräckromantik med en sällsam glimt i ögat

Sten Wistrand: E T A Hoffmanns noveller fick Freud att förstå sig på det kusliga.

Kärleken är inte blind men ganska närsynt

Carin Franzén: Kortare avstånd mellan dagens populära dejtingserier och de antika kärleksmyterna än man kan tro.

Vad Beowulf kan lära oss om vår tids rädslor

Noomi Egan: Är monstret i ”Beowulf” en allegori över de svåra nödåren i Norden i mitten av 500-talet?

”Att älska honom är lika hemskt som att älska Gud”

Kristoffer Leandoer: Catherine Pozzis dagböcker ger ingen vacker bild av Paul Valéry.

”Detta avskyvärda att få vara endast qvinna”

Maria Hansson: Victoria Benedictssons debutroman ”Pengar” ignorerades länge av manliga litteraturhistoriker. 

Försök att upprätta en misogyn antisemit 

Kaj Schueler: Biografin ”Hitler’s favourite jew” räddar kontroversielle Otto Weininger från sitt dåliga rykte.

”Kommen, o knullare, kommen med mig”

Daniel Möller: När dansartisten Charlotta Slottsberg avled år 1800 ”hedrades” hon med en dikt som osade av könsglosor.

Misslyckad annektering av Fredrika Bremer

Åsa Arping: Var Fredrika Bremer liberal? I Timbro Förlags nya klassikervolym råder ingen tvekan.

Kvinnojägaren som vantrivdes i Sverige

Magnus Bergh: Markus Huss kastar nytt ljus över Kurt Tucholsky och hans författarskap i essän ”Utsikt över Gripsholms slott”.

Vad Rilke kan lära oss om vår plats i världen

Sofia Roberg: Läst med vår ekologiska kris för ögonen känns Rilkes poesi mer aktuell än någonsin.

En kärleksförklaring till livets odyssé

Magnus Halldin: I dagarna är det 100 år sedan James Joyces ”Ulysses” först såg dagens ljus.

Det färglösa ljuset är fullt av färger

Alexandra Borg: Färgen blå är vanligt förekommande i Marcel Prousts stora roman ”På spaning efter den tid som flytt” – för att inte tala om rosa och guld.

Färger förbinder vår hjärna med universum

Alexandra Borg: Färgen blå, skrev Goethe, gör ett underbart, nästan outsägligt intryck på ögat. Ändå dröjde det länge innan färgen blev allmänt förekommande.

En mästare på meningslösa berättelser

Fredrik Rönnbäck: För Gustave Flaubert var idealet att skriva böcker som inte handlade om någonting.

En rysk barndom fylld av magiskt tänkande

Lida Starodubtseva: 80 år efter sin död lever Marina Tsvetajeva vidare i sina berättelser.

Stagnelius fjäril visar vägen ut ur ofriheten

Anders Olsson: Drömmen om frihet gav en lätthet åt den tyngde Stagnelius dikter.

En människas stora uppgift är att lära sig se

Kristoffer Leandoer: Belgisk medeltida timystiker har översatts till svenska för första gången.