Kvinnohistoria

Här samlar vi alla artiklar om Kvinnohistoria.
Fler artiklar hittar du i följande artikelserier: Recensioner: nya fackböcker, Abortstriden i USA och Recensioner: nya filmer.
Andra ämnen som ofta förekommer i artiklar om Kvinnohistoria är: Litteratur, Ulrika Kärnborg, Filmrecensioner och Selma Lagerlöf.
50+ artiklar senast uppdaterad .
KvinnohistoriaFölj ämneSluta följa

Även starka kvinnor väljer att underkasta sig

Ulrika Kärnborg om hyllade författarens äktenskap: ”Känns som masochism.”

Betyg: 4 av 6

Kvinnohistoria svår att skaka av sig

”De ostyriga” visar ett brutalt kapitel ur Nordens 1900-tal.

Om flickrummets väggar kunde tala

Carina Burman: Överladdad spelplats – flickor som tar kontroll över sina utrymmen.

Var förlossningen allt du hade hoppats på?

Jenny Björkman: Maja Larssons Augustprisnominerade bok visar hur drastiskt synen på att föda barn har förändrats på bara några decennier.

När en prästvigd kvinna var en anstötlig tanke

Caroline Krook: I dag utgörs hälften av prästkåren av kvinnor, men det är inte länge sedan kvinnor inte fick bli präster.

Svek, kamp och ilska av bibliska mått

De vardagsnära betraktelserna drunknar bland inskotten från det förflutna.

Uppstod patriarkatet ur vargdyrkan?

Karin Bojs har skrivit en rafflande berättelse om Europas urmödrar.

Jaktplan och frihet i nya abortkampen

Jenny Nordberg: Traditionell republikansk retorik räddade aborträtten i Kansas.

”Detta avskyvärda att få vara endast qvinna”

Maria Hansson: Victoria Benedictssons debutroman ”Pengar” ignorerades länge av manliga litteraturhistoriker. 

Misslyckad annektering av Fredrika Bremer

Åsa Arping: Var Fredrika Bremer liberal? I Timbro Förlags nya klassikervolym råder ingen tvekan.

Diplomatiska damer och skamlösa systrar

Karin Milles: Blir vi mer jämställda av ett mer könsneutralt språkbruk?

Först i Sverige – nummer 16 i Norden

Harald Gustafsson: Vilka strukturer har hindrat en kvinnlig statsminister?

Varför skulle bara västerlänningar vilja leva jämställt?

Merete Mazzarella: En ny bok tecknar feminismens globala historia. 

Så vande vi oss vid tanken på kvinnor i politiken

Christina Carlsson Wetterberg: I dagarna är det 100 år sedan Sveriges kvinnor för första gången fick rösta – och samtidigt första gången som de var valbara.

Ledare

”Vi vill ha både tillhörighet och särart”

Författaren Virginia Postrel förklarar i ett samtal med Mattias Svensson hur kläder och tyg har skapat vår civilisation.

”Starka krafter hetsar tjejer att sänka varandra”

Diskuskastaren Vanessa, 22, slåss mot kvinno­fördomar med oväntat djupa rötter.

Kristendomen blev ett lyft för jämställdheten

Wera von Essen: Synen på medeltiden som särskilt mörk vad gäller kvinnors möjligheter är lika seg som felaktig.

Hotellet som formade framtidens kvinna

Merete Mazzarella: The Barbizon i New York kom att bli som ett mikrokosmos för 1900-talets kvinnliga frigörelse.

Konsthistoriskt ljus på dagens kvinnodebatt

Hedvig Ljungar: Tre aktuella konstutställningar i Paris lyfter fram bortglömda konstnärskap.

Sällan jag läst en bok som gjort mig lika arg

Dick Harrison: Initiativet till uppslagsverket ”Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv” är mycket lovvärt.

Japan krävs på skadestånd till "tröstkvinnor"

Tvingades att arbeta på bordeller under andra världskriget.

Cykeln satte kvinnors frigörelse i rullning

Henrik Höjer: Ingenting kunde hindra den revolution som det innebar när även kvinnor började cykla.

Vem hör egentligen hemma i kvinnostaden?

Nina Burton: De kvinnor som kommer till tals i ”Kvinnostaden” på Dramaten har föga gemensamt med Christine de Pizans 1400-talsskildring.

Maria Magdalena bortom sex och sorg

Maria Küchen: Två nya böcker lyfter fram bortglömda sidor av Maria från Magdala.

Så bidrog kvinnorna till imperiebyggandet

Merete Mazzarella: De fungerade som förhandlare, öppnade bordeller, bedrev handel och medlade fred.

Kvinnligt nätverk gav luft under vingarna

Carina Burman: De kvinnocollege som inrättades vid universiteten mot slutet av 1800-talet kom snabbt att bli kreativa oaser för kvinnor med intellektuella ambitioner.

Blåkulla och den kvinnliga sexualiteten

Dick Harrison: De svenska häxorna tycks varken ha ansetts lika liderliga eller erotiskt attraktiva som standardhäxorna på kontinenten, men även här förekom anklagelser om vällust och omättlighet.

Djupt inne i min flickkropp visste jag att det gällde livet

Karin Thunberg: Nej, folk är inte snällare på landet än i stan.

En frihetstörst som inte borde få falla i glömska

Ann Lingebrandt: ”Något slynaktig” hette det i SvD om debutromanen, och om en annan att ”det känns som att komma in i ett ovädrat sovrum”.

När kvinnorna tog staden i besittning

Carina Burman: Att i sakta mak ströva omkring i staden och iaktta dess puls var länge förbehållet männen.

Kvinnor på dramatisk flykt undan fattigdom

Under 1800-talet skickades ogifta kvinnor från Irland till Australien – ofta flickor med en bakgrund av svält och prostitution.

Khuloud, 30: ”Många män är som möbler i hemmet”

”Bör vi leva på samma sätt som svenskarna?”

Kvinnomiddag lyfter fram berättandet som aktivism

Merete Mazzarella: 39 kvinnor och lika många berättelser om kvinnliga pionjärer såväl bortglömda som bortträngda och diskriminerade.

Renässansfeministen som vägrade tiga och le

Anders Bergman: Laura Cereta var en av de första att kalla sig själv författarinna.

”Tysklands ’glada 20-tal’ startade otroligt blodigt”

Sverigeaktuella Unda Hörners bok om rösträttsåret 1919 visar att det bakom kvinnornas framsteg inom konst, arkitektur och politik också fanns en mörk fond.

Reklamen pekade ut en friare kvinnoroll

Emma Severinsson: Att kvinnans plats var i hemmet betraktades av många som en självklarhet ännu för hundra år sedan.

Adam och Eva styr ännu över våra könsroller

Arne Melberg: Enligt Bibelns skapelseberättelse är den ursprungliga synden sexuellt förmedlad och har sitt ursprung i kvinnans överträdelse och lockelse.

Kriget mot korsetten skulle befria kvinnor från modeslaveriet

Hillevi Norburg: Invävda i 1800-talskorsetternas sidentyger fanns den tidens brännande frågor – demokratisering, kvinnorörelse och föreställningar om det moderna projektet.

Det våras för häxorna – och häxjakterna

Maria Wahlström: Enligt sägnen är det i kväll som häxorna beger sig till Blåkulla för att fira häxsabbaten.

Sverige håller emot abortmotståndet

I Italien och på flera andra håll höjs röster mot fri abort.

Feministisk pionjär med framtiden för sig

Carina Burman: Trots att hon var en av rösträttsrörelsens långvarigaste och mest trägna kämpar är det idag få som känner till författaren, dramatikern och debattören Hilda Sachs.

Fotografins kvinnor ­stiger fram i ljuset

Björn Axel Johansson: En kvinna bakom ateljékameran var en vanlig syn för många generationer svenskar – på en del orter dominerade kvinnor rentav branschen.

Dubbla budskap när kvinnan blev modern

Merete Mazzarella: Munnen ska vara ”lika bred som näsan är lång” och brösten ”så stora att de täckas av en ordinärt stor manshand”.

Misär och metoo i Moa Martinsons egen Neapelsvit

Kristina Sandberg: Torparhustrun Betty stöter på samma svårigheter i Södermanland som Elena och Lila i Ferrantes berömda Neapelböcker.

Bristen på kvinnliga filmskapare en myt

Tytti Soila: Det är bara om man stirrar sig blind på regissörsrollen som det är sant att kvinnor har lyst med sin frånvaro inom svensk film.

Facebook-uppropet: de vill rädda feministernas högkvarter

Huset där feminismens pionjärer drev medborgarskola är till salu.

Vänsterradikal miljonär – svenskan blev världskänd

Hon var den svenska författaren som gjorde sig känd i hela världen för sin kritik av kärnvapen, miljöförstöring och USA:s stängda gränser.

Så tappade vi bort den enda kvinnliga aposteln

Mats Malm: Trots att forskarna är överens om att en av de tidiga apostlarna var en kvinna omnämns hon som en man även i den senaste svenska bibelöversättningen.

Därför hade Elin Wägner knappast jublat över de första 100 åren

Ulrika Knutson: Även bland kvinnosaksaktivisterna rådde delade meningar om rösträttens betydelse för verklig jämställdhet.

Hemmafrun i samhället

Börje Hanssen: Den gångna delen av 1900-talet har förutom mycket annat varit hemmafruns epok, hävdar sociologen fil dr Börje Hanssen under strecket i dag.