Annons

Erik Wallrup: Tabubrottet var ­Sandströms ledstjärna

Sven-David Sandström (1942–2019).
Sven-David Sandström (1942–2019). Foto: Leif R Jansson

Från att ha varit en av de ledande avantgardisterna kom tonsättaren Sven-­David Sandström att gå i bräschen för uppbrottet från modernismen. Och med rekviet ”De ur alla minnen fallna”, där vulgaritet förenas med andlig kraft, öppnade han dörren till en ny epok ­inom den svenska konstmusiken. 

Publicerad

Ett musikaliskt kraftverk var han, Sven-David Sandström, och när nu denna kraftkälla upphört att verka kommer frånvaron att märkas i den svenska konstmusiken. In i det sista var han verksam, trots att hans tid var utmätt genom den lungcancer han berättade om offentligt då det stod klart att döden väntade.

Döden var honom alltså inte främmande. Det var också med ett rekviem som bar namnet ”De ur alla minnen fallna” som han kom att bli känd för en bredare publik, ja, faktiskt för alla som lät ögonen falla på kvällstidningarnas löpsedlar i februari 1982. Bengt Emil Johnson vid Musikradion hade parat samman Sandström med Tobias Berggren, en av 70- och 80-talens riktigt betydande poeter, i ett samarbete som skulle komma att skapa demonstrationer utanför Berwaldhallen. Någon kan frestas att tro att det provocerande väsentligen var Berggrens text, som förde offren i de nazistiska koncentrationslägren in i en textuell sammanfogning av mässtexten och könsord. Föräldrar till sångare i barnkören protesterade, musiker hoppade av – men rekviet uruppfördes.

Annons
Annons
Annons
Annons