Annons

”Ta sikte på att lösa bostadsbristen i stället”

Foto: Tomas Oneborg

Tankesmedjan Timbro hävdar att dagens hyressättning tvingar ut unga på en osäker andrahandsmarknad. Men deras lösning skulle göra alla hyresgäster otrygga. Vi vill i stället gå till roten med bostadsbristen, en av Sveriges största samhällsutmaningar, skriver företrädare för Hyresgästföreningen i en replik.

Under strecket
Publicerad
Foto: Kristian Pohl Bild 1 av 1

REPLIK | BOSTADSMARKNADEN

Timbros rapport och debattartikel pekar på att andrahandshyrorna ökar, och visst är det ett problem. Förra året kartlade Boverket utvecklingen av andrahandshyror i en rapport och konstaterade att andrahandshyrorna mellan 2009 och 2017 ökat med 59 procent för hyresrätter och 84 procent för bostadsrätter. Detta innebär en höjning som är mer än tre till fyra gånger större än den för hyreshushållens inkomster.

I dag lägger en hyresgäst 28 procent av sin disponibla inkomst på hyran. Samma siffra för boende i bostadsrätt är 20 procent, och 16 procent för villor. Det här är både en effekt av att hyresgäster har lägre inkomst än genomsnittet, och den skeva beskattningen mellan upplåtelseformerna där den som äger har möjlighet att göra rot- och ränteavdrag. Hyresrätten är alltså redan i dag den dyraste upplåtelseformen, och det behöver vi göra något åt.

I dag kostar rot- och ränteavdraget statskassan årligen cirka 25 miljarder, en siffra som kan komma att mångdubblas den dagen bolåneräntorna stiger. Statens finansiella åtagande för hyresrätter bleknar i jämförelse, dagens investeringsstöd ligger på cirka 3 miljarder.

Annons
Annons

Fram till tidigt 90-tal hade Sverige en bostadspolitik där staten garanterade utbudet genom stöd till både nyproduktion och renovering. Det gjorde att utbudet höll jämn takt med behovet, och bostadsbristen kunde hållas kort. När den politiken fasades ut genom politiska beslut, störtdök nyproduktionstakten och bristen tilltog. Mellan 1975 och 1993 färdigställdes 47 000 bostäder per år. 1994 fram till 2018 färdigställdes nära hälften, 25 000. Samtidigt har befolkningen ökat markant sedan millennieskiftet.

Med tilltagande bostadsbrist ökar betalningsviljan, vilket syns i andrahandshyrorna. Men lösningen är inte att låta förstahandskontrakten gå samma öde till mötes. Lösningen ligger i att bygga fler hyresrätter till rimliga villkor och hyror, och på sikt skapa balans på bostadsmarknaden. När vi kan välja mellan flera alternativ hamnar makten hos konsumenten, och möjligheten att ta ut höga hyror minskar.

Därför är Tyskland ett intressant exempel. Det var länge marknadshyresförespråkarnas favoritland eftersom fastighetsägaren där har och hade betydligt större möjlighet att ensidigt sätta hyran, ändå var inte hyresnivåerna särskilt besvärliga. Under 00-talet var den genomsnittliga hyresökningstakten under inflationen. Det här berodde på att Tyskland under tidigt 90-tal valde att fortsätta med omfattande stödprogram för nyproduktion av hyresrätter, när vi i Sverige avskaffade våra. Ökningstakten var hög, och bristen hölls kort. Sen kom Angela Merkel till makten 2006 och en av de första åtgärderna var att avskaffa de federala stöden till byggande. Efter det har nyproduktionstakten dykt, och bristen tilltagit.

Annons
Annons
Foto: Kristian Pohl Bild 1 av 1

Resultatet ser vi inte minst i Berlin, där genomsnittshyran för nya kontrakt ökat med 90 procent sedan 2008. Det slår stenhårt mot folks plånböcker och har orsakat massdemonstrationer. Efter hårt opinionstryck i Tyskland har nu politikerna lagt fram förslag för att skydda Berlinborna från skenande hyresutveckling genom hyrestak. Ett svar vi förstår, men som inte angriper huvudproblemet, bostadsbristen.

Det system vi har i dag i Sverige bygger i stället på gemensamt förhandlade hyror. Hyreslagstiftningen är en social skyddslagstiftning som tagits fram för att skydda människor mot oskäliga hyreshöjningar och garantera ett reellt besittningsskydd. Det går att likna vid systemet på arbetsmarknaden med partsförhandlade löner. Lika lite som vi har en lönereglering så har vi heller inte en hyresreglering.

Den svenska modellen på bostadsmarknaden, det vill säga bruksvärdessystemet har till skillnad mot Timbros förslag visat att det klarar av att möta utmaningar i hög- och lågkonjunktur, skatteomläggningar och bostadsbrist. Denna modell kan utvecklas och det arbetar vi tillsammans med resterande parter på bostadsmarknaden med i detta nu.

Men bostadsbristen kan bara lösas genom ett omtag på statlig nivå, med skattereform, statliga stimulanser i lågkonjunktur och en ny markpolitik.

Foto: Kristian Pohl

Erik Elmgren
förhandlingschef på Hyresgästföreningen
Martin Hofverberg
chefsekonom på Hyresgästföreningen

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons