Annons
X
Annons
X

”Ta hand om den feminina kraften”

SÄLLSYNT TIDIG. Marie-Louise Thorman var knappt 40 när hon kom in i förklimakteriet. Ändå ställdes hon automatiskt inför känslor om åldrandet, kvinnans värde och skönhetsideal. Sedan dess har hon intresserat sig för vilka attityder vi har till övergångsåldern.

– Vill man fokusera på åldrandet, eller fördjupa sina möjlighet till tillväxt?

Övergången
Klimakteriet kan vara ett utmärkt tillfälle att ta tag i sitt liv, menar Marie-Louise Thorman i artikeln. Här är exempel på inspiration som kan stärka den”feminina kraften”. Hera, äktenskapets gudinna, kan symbolisera starka reaktioner som ilska och sårbarhet.
Klimakteriet kan vara ett utmärkt tillfälle att ta tag i sitt liv, menar Marie-Louise Thorman i artikeln. Här är exempel på inspiration som kan stärka den”feminina kraften”. Hera, äktenskapets gudinna, kan symbolisera starka reaktioner som ilska och sårbarhet. Foto: MARIE-LAN NGUYEN

ÖVERGÅNGEN – FÅ MAKT ÖVER KLIMAKTERIET | DEL 4

Marie-Louise Thorman är 52 år, nästan exakt på snittåldern för menopaus. Men för henne var det längesedan: klimakteriet började när hon var 36 och sin sista mens hade hon som 41-åring. Alla de tankar som hör samman med kvinnans övergångsålder kom då, säger hon, som ung fyrabarnsmamma.

– Det var som ett skrik. Herregud, vad är detta? Allt sattes på sin spets, allt vad klimakteriet innebar av föreställningar och förväntningar.

Sedan dess har hon intresserat sig för hur vi kvinnor ser på vår övergångsålder, hur vi pratar med varandra om den och vad som påverkar hur besvärligt vi tycker att det är. Och visst, en del har verkligen med förändrade hormonnivåer att göra; annat handlar om att vi är över 50 och står inför en ny livsfas. Men Marie-Louise, som var tio år före sina medsystrar, kunde också notera hur det som hände i kroppen ”piskade in henne i funderingar om sig själv”.

Annons
X

– Symtomen triggar en process. Jag märkte hur jag tänkte att jag började bli gammal, att mitt värde som kvinna handlade om skönhet. Att sådana känslor kom upp var ett faktum.

I dag vet hon att det är likadant för många, många andra. De flesta hon pratat med associerar klimakteriet med att inte längre vara gångbar ute i samhället, varken på arbetsmarknaden eller som sexuellt attraktiv kvinna. Hon har hört om rädslorna – för att kroppen förfaller. För åldrandet. Rynkorna, att huden förlorar sin elasticitet.

– Kvinnogrupper kan tala om klimakteriet som om de närmar sig döden och ålderdomen. Och i en kultur där det är fult att bli gammal tror jag attityden till åldrandet absolut påverkar vår upplevelse av klimakteriet.

Många kvinnor verka leva som en reflex av andras förväntningar istället för att lyssna på sin kropp och sina instinkter.
Marie-Louise Thorman, som undersökt hur kvinnor förhåller sig till övergångsåldern.

Till ett fördjupningsarbete inför att diplomeras som symbolterapeut för ett par år sedan fick Marie-Louise Thorman vara observatör vid en middag med kvinnor som hade umgåtts i över 25 år och nu passerat menopausen. Vallningarna pratade de om, eller att de kunde vara på dåligt humör och ha torra slemhinnor. Vad det innebar på djupet hade de aldrig berört, insåg Marie-Louise.

– De flesta stannar vid de fysiska besvären, skojar om svettningarna och att man kanske behöver ha med sig ombyte på jobbet. När vi ska prata om klimakteriet blir det lätt raljerande tonfall, konstaterar hon och jag erkänner att jag i ett upprop på Facebook låg snubblande nära då jag använde ordet ”klimakteriekäring”.

– Ja, det är lätt att falla in i, svarar Marie-Louise. Vi tar inte oss själva på allvar, utan gör narr av oss och förnedrar både oss själva och andra.

Du säger att ämnet provocerar
och att vi själva är rädda. Varför?

– För att det finns så mycket åsikter omkring oss om vad det innebär att bli äldre. De som har problem i klimakteriet möter ofta sina föreställningar om hur det är att vara kvinna. Och så trycks de undan, som skuggor som vi inte vill se.

”Skuggorna” kan vara att man inte har funderat på hur det egentligen känns att inte längre kunna bli gravid eller få barn. Andra tycker det mest är skönt att slippa blödningarna. När det kommer till östrogen vill Marie-Louise problematisera hormonbehandlingar – ”ett sätt att osynliggöra det naturliga förloppet in i en ny ålder”. Klimakteriet döljs, som om det inte finns.

– Jag tycker klimakteriet tas ifrån oss. Dels av oss själva, dels av samhället i stort. Klimakteriet är en rättighet, inte en medicinsk åkomma som man ska till gynekologen och åtgärda. Det finns en risk att man låter neutralisera sin egen feminina kraft.

Det är den här kraften Marie-Louise Thorman vill lyfta fram. För många ändras fokus i övergångsåldern och man får lust att tänka mera på sig själv. En del bryter upp från förhållandet, andra byter arbete. Och så kan det bli, menar hon, när den sexuella energin som förut har varit inriktad på fertilitet och att föda barn, nu riktas inåt, till en mer personlig utveckling.

– Trots allt händer något i den här åldern, en händelse som är så stor att den inte bara är biologisk. En del känner inte längre igen sig själva och vet inte vad de ska göra med det de hittar.

Vad är det som sker mer konkret?

– När något i dig dör finns något annat som föds. Vi förlorar en del av oss själva – som förmågan att föda barn, säger
Marie-Louise som på sin hemsida citerar hur en kvinna konstaterar: ”Jag tillhör inte längre den grupp som köper mensskydd eller tamponger. Det är något som har gått förlorat.”

– Samtidigt kan det uppstå något nytt, och det är detta som är den djupare aspekten av klimakteriet. Vill man fokusera på åldrandet, eller fördjupa sin möjlighet till tillväxt? Det kan vi göra om vi tar hand om övergångsåldern.

Tänker du på särskilda riter?

– Vi har nog aldrig haft några i vårt samhälle. En del firar dotterns första mens, men det finns inga ceremonier för klimakteriet. Det hoppar vi över.

I de riter för kvinnans övergångsålder hos ursprungsbefolkningar som Marie-Louise Thorman studerat, blir kvinnorna som kommit in i klimakteriet upptagna i gemenskapen med de äldre och visare. Där samtalar de om hur det känns och får råd från dem med mer erfarenhet.

– Där får äldre kvinnor status på ett annat sätt. Om vi skulle prata mer om den här fasen i livet tillsammans, skulle vi också kunna bestämma hur vi skulle agera för att ta plats. Då skulle det bli en rättighet för kvinnan att ha sitt klimakterium, säger Marie-Louise Thorman.

Om inte en rit, så har hon skapat kurser för kvinnor i övergångsåldern som vill utforska vad de har ”på insidan”. Några gudinnor får inspirera enligt jungiansk teori, som Afrodite/Venus (kärlek), Artemis (målmedvetenhet) och Hera (sårbarhet). Marie-Louise Thorman talar om att hitta till den särskilda kunskap och vishet som finns inom oss, och upplever ”ett enormt sug” efter att gå inåt i sig själv, att upptäcka sin kreativitet och sin styrka.

– Det handlar om att ta hand om den feminina kraften. Många kvinnor verka leva som en reflex av andras förväntningar istället för att lyssna på sin kropp och sina instinkter.

Alltså får hennes kursdeltagare upptäcka kroppen fysiskt, psykiskt och mentalt – inse ”att det är vi som äger den, ingen annan” som Marie-Louise slår fast. De får också gräva i det förflutna och lämna över det som varit tidigare i livet till varandra. Processerna ska vara till för att möjliggöra det nya, förklarar hon.

– Vi behöver vara i och acceptera klimakteriet, med allt vad det innebär i fråga om brustna förhoppningar och föreställningar som både vi själva och omgivningen har på oss som kvinnor. Att erkänna det man känner – är man förtvivlad, så är man förtvivlad – är viktigt. Det är bra att låta det vara precis som det är.

Och det är kanske precis det som vi har svårast för?

– Jag tror inte att kvinnan tillåts att vara som hon är. Hon tillåts att ha kunskap, ja – men inte så mycket visdom. Och det är den vi behöver.

Alla artiklar i serien om klimakteriet

Annons
Annons
X

Klimakteriet kan vara ett utmärkt tillfälle att ta tag i sitt liv, menar Marie-Louise Thorman i artikeln. Här är exempel på inspiration som kan stärka den”feminina kraften”. Hera, äktenskapets gudinna, kan symbolisera starka reaktioner som ilska och sårbarhet.

Foto: MARIE-LAN NGUYEN Bild 1 av 3

Feminin kraft 3: Afrodite/Venus, kärlekens och fruktbarhetens gudinna, kan symbolisera kvinnans självständighet och rätt till eget liv.

Foto: LILLI STRAUSS/AP Bild 2 av 3

Feminin kraft 2: Artemis, natur- och jaktgudinnan, kan symbolisera kvinnans förmåga till koncentration och målmedvetenhet.

Foto: BORIS BREYTMAN/COLOURBOX Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X