Annons

Merete Mazzarella:Ta en tablett mot blygheten!

En halv miljon svenskar äter antidepressiva mediciner. Det är en ökning med 700 procent sedan 1992. I två nyutkomna böcker frågar sig författarna bland annat hur vanlig blyghet har kommit att defineras som en sjukdom.

Publicerad

”Det depressiva isberget” började man tala om redan på 80-talet. Isbergets synliga topp, tänkte man sig, symboliserade den lilla skara deprimerade patienter som både upptäcktes och fick behandling – och som bara utgjorde en liten bråkdel av alla dem som gick omkring obehandlade och led. Då tänkte man sig att isberget i sin helhet omfattade ungefär en procent av befolkningen, men 1993, när det danska ­läkemedelsföretaget Lundbeck hade fått sin antidepressiva medicin ­Cipramil godkänd i Sverige, talade man om fem procent. Mellan 1992 och 2007 ökade försäljningen av antidepressiva mediciner med 700 procent. Just nu äter en halv miljon svenskar antidepressiv medicin och någon gång under sin livstid kommer minst en fjärdedel av befolkningen att göra det. Fortfarande talar man emellertid om ­isberget, fortfarande påstås det att depression är kraftigt underbehandlad, något tag ifjol presenterade medierna uppgifter om att varannan svensk kvinna lider av depression.

Hur den här utvecklingen ska förstås finns det två nyutkomna böcker som försöker förklara, dels Ingrid Carlbergs Pillret (Norstedts, 382 s) och dels Fredrik Svenaeus Tabletter för känsliga själar. Den antidepressiva revolutionen (Nya Doxa, 157 s). Carlberg är journalist, i det här fallet en energiskt grävande journalist, som har gett sin bok undertiteln ”En berättelse om depressioner och doktorer, forskare och Freud, människor och marknader.” Det är en spännande, såvitt jag kan bedöma ­utomordentligt väldokumenterad och synnerligen åskådligt berättad historia om ­utvecklingen av de så kallade SSRI-preparaten som fungerar genom att öka tillgången till signalsubstansen serotonin i hjärnan. Det allra första preparatet av det här slaget togs i själva verket fram i Sverige och det redan för 30 år sedan: mannen bakom det var Arvid Carlsson som senare fick Nobelpriset för sin upptäckt av en annan signalsubstans, dopamin, men läkemedelsföretaget Astra drog på med lanseringen som skedde under namnet Zelmid och det visade sig hastigt att det fanns så bekymmersamma biverkningar att produkten fick dras in.

Annons
Annons
Annons