Annons

Los LobosSystemkritik mellan raderna i prisat drama

Maximiliano Nájar Márquez i ”Los Lobos”.
Maximiliano Nájar Márquez i ”Los Lobos”. Foto: Smorgasbord Picture House

Stämningen målas skickligt fram i detta lågmälda och avskalade drama om papperslösa i USA. Här, undanskymda, lever Max och Leo som lämnas åt sin fantasi när mamman kämpar med sina låglönejobb.

Under strecket
Publicerad

Ensamma hemma – Max och Leo lämnas åt sig själva när mamman måste arbeta.

Foto: Smorgasbord Picture House

Som femåring korsade Samuel Kishi Leopo gränsen mellan Mexiko och USA tillsammans med sin mamma och sin treåriga lillebror. De stannade i Albuquerque för att starta ett nytt liv på en plats som de som papperslösa bara hade begränsad tillgång till. I ”Los Lobos”, en festivalprisad indieproduktion inspelad i just Albuquerque och i mexikanska Guadalajara, återskapar regissören sitt minne av den erfarenheten. 

I den första scenen glider ett urbant landskap i soluppgång förbi bussfönstret, medan en barnröst sjunger på Youtube Kids-hitten om skeletten som vaknar på De dödas dag: ”Chumbala, cachumbala, cachumbala.” Bröderna Max, runt 8, och Leo, runt 5, spelas av två bröder som heter Max och Leo, och vill göra det barn gör mest. Framför allt åka till Disneyland som mamma gett ett vagt löfte om. 

Annons
Annons
Annons