Annons
X
Annons
X

Krogvakter avslöjar: ”Svennelökar” och invandrare inte välkomna

Killar från förorten, invandrare från Mellanöstern och Nordafrika samt otrendigt klädda tjejer – de är inte välkomna på de mest populära nattklubbarna, berättar krogpersonal i avslöjande intervjuer i Nöjesguiden.

– När jag inte ville ställa upp på det fick jag höra att det var en ”mognadsfråga”, säger en dörrvakt.

Krogkö i Stockholm. Här sker gallringen.
Krogkö i Stockholm. Här sker gallringen. Foto: YVONNE ÅSELL

Ser ni ut som killarna i ”Ensam mamma söker” kommer ni inte in.
Vakt på klubb i Stockholm.

**I senaste numret **av tidningen Nöjesguiden avslöjar krogpersonal hur det står till med diskrimineringen på svenska nattklubbar, och i synnerhet i Stockholms innerstad.

Tidningens reporter har intervjuat personal från olika nattklubbar om synen på gästerna och restriktionerna uppifrån.

Annons
X

Daniel arbetar som ordningsvakt på en klubb i Stockholm. Han berättar hur trendiga personer och stamgäster välkomnas medan ledningen vill att ”svennelökar” nekas inträde.

– Otrendiga svenskar. G-Star Raw-killar och Gina Tricot-tjejer, säger han till Nöjesguiden.

**Människor med fel **kläder är helt enkelt inte välkomna. Om man kommer direkt från jobbet med lossad slips och squashracket över axeln är man också fel klädd, enligt Daniel.

– Andra exempel är tjejer från Huddinge (förort i södra Stockholm, reds.anm.) med leggings och långa linnen med skärp över magen. De värsta, som baggy jeans och skateskor behöver jag väl inte ens lista. /.../ Och på såna ställen spelar det ingen roll om ni är ett par sköna killar från Sundsvall som vill spendera jättemycket i baren. Ser ni ut som killarna i ”Ensam mamma söker” kommer ni inte in.

Alexander jobbar också som ordningsvakt i Stockholm. Han berättar vem som har svårast att komma in på klubbar utifrån sin erfarenhet.

– Nyanlända invandrarefrån Mellanöstern eller Nordafrika som med sin klädsel inte lyckas passera som integrerade svenskar med invandrarbakgrund. De som i rasistiska termer ofta kallas ”importer”.

**Även Robin, **klubbarrangör i Stockholm, hakar på resonemanget om vem som drabbas hårdast av diskrimineringen.

– Folk med ”icke-svenskt” utseende, främst svarta, och ”hiphop-crowden”. Jag har inte märkt av någon diskriminering mot HBTQ-personer eller andra grupper, säger han till Nöjesguiden.

Alexander säger att det inte bara har att göra med etnicitet utan också klass. På en tidigare arbetsplats fick han veta att han skulle neka alla ”förortsgrabbar” inträde.

– När jag inte ville ställa upp på det fick jag höra att det var en ”mognadsfråga” och att jag nog skulle fatta när jag fått lite erfarenhet. Jag har hört samma om övervåld, ”du kommer också slå folk förr eller senare”.

**Hela klubbvärlden **är full av diskriminering, anser bartendern Lisa i Malmö, och alla bär ansvar för att det är så.

– Det är den stämningen vi alla skapar tillsammans så det övergripande ansvaret kan inte ligga bara på vakter och ägare. Det är en allmän stämning som grundar sig i en struktur. Det är så människor fungerar, säger hon.

I Nöjesguidens egen undersökning om krogdiskriminering svarar 72 procent att de ofta eller ibland har diskriminerats på krogen.

På Diskrimineringsombudsmannen, DO, känner man igen beskrivningen av krogdiskriminering.

– Visst känner vi till att det här förekommer, säger Clas Lundstedt, pressansvarig på DO, till SvD.

**För att något **ska räknas som diskriminering krävs det enligt diskrimineringslagen att det rör någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. I krogvärlden är dock ålder ett undantag då man får ha åldersgräns där alkohol serveras.

Att man inte kommer in på en nattklubb för att man är otrendigt klädd är alltså inte diskriminering enligt diskrimineringslagen, konstaterar Clas Lundstedt.

Han kan inte på rak arm svara på hur många anmälningar om diskriminering på krogen som kommer in, men säger att DO och tidigare ombudsmän har drivit sådana ärenden och att det då har handlat om exempelvis etnisk tillhörighet och sexuell läggning.

– Krögare har fällts i domstol, men ofta är problemet att bevisa att det har varit fråga om diskriminering, säger Clas Lundstedt till SvD.

Krogpersonalens namn är fingerade.

Annons
Annons
X

Krogkö i Stockholm. Här sker gallringen.

Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X