Foto: Jesper Florbrant
Perfect Guide

Succésyskonen: ”Vi tror på den svenska drömmen”

Syskonen och superentreprenörerna Mouna och Saeid Esmaeilzadeh kom till Sverige som barn – efter en livsfarlig flykt från Iran. För SPG berättar de om den nysvenska drömmen och hur de vänder misslyckanden till möjligheter.

Det krävdes en gala för att sy ihop syskonen Mouna och Saeid Esmaeilzadehs fullspäckade scheman. Mouna är läkaren och hjärnforskaren som byggde upp det futuristiska vårdföretaget Scilife Clinic och blev folklig genom Sommar i P1 och Populärvetenskap med Dr. Mouna på TV4. Storebrodern Saeid är docent i materialkemi och har byggt upp bolaget Serendipity med mängder av high tech-företag i portföljen. När syskonen nu slår sig ned för sin första gemensamma intervju är det i samband med en gala för svenskt näringsliv på Konserthuset i Stockholm. Mouna har landat några dagar i Sverige mellan en kunglig teknologiresa i Kina och hemmet i Marbella och sitter nu bredvid sin storebror i en sammetssoffa på Bank Hotel. 

Annons

De fyller i varandras meningar för att förtydliga egenskaper och egenheter. 

– Vi har många likheter: allt från kunskapstörsten till nyfikenheten, säger Mouna Esmaeilzadeh.

Vilka roller har ni i ert syskonskap?
– Jag har alltid varit den lite mer rebelliska. Saeid är den lugna, snälla storebrodern. Redan när du var liten spetsade de vuxna öronen när du hade något klokt att säga.

Saeid fortsätter:

– Vi växte upp i en familj med starka idealister som ville göra världen bättre. Kanske lite naivt, men den miljö de försökte förändra var brutal. Det började under shahen av Iran och blev ännu värre efter revolutionen 1979.

Mouna föddes 1980 och under hennes två första levnadsår höll sig familjen gömd på olika adresser i Teheran.

– Hon lämnade aldrig lägenheterna. Vi tänkte kanske inte på det då, men Mouna var aldrig utomhus under de åren. Det blev tydligare när vi kom till Sverige. Hon hade märkliga reflexer och sprang och gömde sig när hon hörde motorcykelljud, eftersom det påminde om den religiösa polisen, säger Saeid Esmaeilzadeh, som själv var åtta år och fick sluta gå i skolan eftersom tillvaron blev för farlig. 

Familjen flyttade från hus till hus tills situationen blev ohållbar och de tvingades fly. Det blev en dramatisk resa i snöstorm, som tog sin väg på hästryggen över bergen mot gränsen till Turkiet.

– Det var nog inte många som trodde att vi skulle överleva, säger Mouna. Saeid var så pass stor att han fick ta ansvar. Jag var mer i mammas famn. Men vid ett tillfälle halkar hästen och jag råkar glida ur mammas armar ner i den djupa snön. Det är mitt i natten och det tar ett bra tag innan hon känner mitt hår mellan sina fingrar. När hon drar upp mig ser hon att jag inte andas och inte har någon puls. Jag är faktiskt död.

Saeid minns ögonblicket:

– I hopp om något slags mirakel lyckades vi ta oss till en kurdisk by där Mouna värmdes upp och till slut började hon andas igen.

Mot alla odds kom familjen till slut till Sverige, den 6 februari 1983. Saeid och Mouna tänker ofta tillbaka på vad som kunde ha hänt om de hade hamnat i ett annat land – om de hade fått samma möjligheter att utvecklas där. I Sverige lärde de sig successivt de mer eller mindre synliga koderna: att uppföra sig som en svensk, dansa Små grodorna, lära sig snapsvisor. Samtidigt har det där märkliga ordet ”serendipity”, denna nästan förutbestämda slump, också fått ge namn på Saeids företag.

– Bolagsbyggande är väldigt drivet av serendipitet, men det är också livet i största allmänhet. Det är saker man råkar ut för längs resans gång som gör att man tar olika vägar. Med det sagt är det inte turen som styr, utan man kan utsätta sig för den. Kemisten Louis Pasteur lär ha sagt: ’turen kommer till den som förbereder sig’.

Foto: Jesper Florbrant

Ett misslyckat experiment lade grunden till Saeids entreprenörskap och första företag Diamorph. Ett okrossbart glasmaterial förvandlades till en helt annan produkt, som används i både bil- och rymdindustrin. Diamorph såldes nyligen till brittiska riskkapitalister för 1,5 miljarder kronor.

Syster Mouna har en teori:

– Saeid tänker annorlunda. Att Diamorph kom till är ju för att du vände ett misslyckande till möjlighet, av ren nyfikenhet. Vår bakgrund gör att vi kanske ser möjligheter med andra ögon.

Oräddheten drev också läkaren och hjärnforskaren Mouna att som 28-åring grunda privatkliniken Scilife Clinic, som kartlade människors hälsa och riskzoner. För två år sedan sålde hon den till Sturebadet.

Även om syskonen aldrig har drivit bolag ihop involverar de varandra i sina liv på olika sätt.

– Vårt syskonskap ser kanske lite annorlunda ut. Vi har inte så många barriärer mellan oss. Det finns inget mitt och ditt. På det sättet är vi mer sammanflätade än vad andra svenskar kanske är. Huset i Marbella där jag bor är vårt gemensamma familjehus och vi älskar att sitta i trädgården och filosofera om existentiella frågor under fruktträden.

Saeid:

– Jag tror att det är kulturellt betingat. Det familjen har haft, har vi haft gemensamt. Sedan har det inte alltid varit mycket. När vi kom till Sverige och Husby hade vi bokstavligt talat bara kläderna vi bar på kroppen. Inga pengar, inget annat.

Pappa Esmaeilzadeh är civilingenjör och den första akademikern i släkten. En generation tillbaka var alla analfabeter. 

–  Vi hade säkert kunnat ha ett mer bekvämt liv i Iran, säger Mouna. Pappa blev erbjuden en ministerpost, men tackade nej. Värderingar var viktigare än pengar och bekvämlighet. Men vi fick starta från noll.

I Sverige läste Mouna filosofi, blev läkare och disputerade i neurovetenskap, kunskap hon idag använder för att göra vetenskap mer tillgänglig. Saeid forskade vid Stockholms universitet och blev som 28-åring Sveriges yngsta docent. 

– Jag har aldrig varit anställd i hela mitt liv. Som forskare är man sig själv och sedan har jag startat eget. Jag tror att det passar oss båda ganska dåligt att jobba åt andra. 

Vad driver er att forska vidare?
– Viljan att förändra och förbättra, säger Mouna. Alla talar om den amerikanska drömmen. Vi tror på en nysvensk modell av den svenska drömmen. Vi lever i den häftigaste tiden någonsin. Det handlar bara om att ta tillvara på möjligheterna och göra något bra av dem.

Foto: Jesper Florbrant

Till Toppen