Annons
X
Annons
X

Syna föreningen - före bostadsköpet

Hemkrig Många läsare har hört av sig efter serien om konflikter i bostadsrättsföreningar: ”Här råder världskrig”, ”i vår förening är det talibanstyre”, ”det är värre än att sitta på Kumlaanstalten”. Maktlöshet är ett ord som ofta återkommer. Esther Kirstein tycker att det borde inrättas en bostadsrättsombudsman.

Bostadsminister Lars-Erik Lövdén (s) beskriver bostadsrättsföreningar som en liten demokrati, men flera läsare som ringt SvD använder ordet diktatur när de ska beskriva sin förening.
De berättar om bostadsrättsföreningar där vissa medlemmar inte behöver betala årsavgift, styrelser som har tagit ut arvoden utan stämmobeslut, årsmöten som hålls i hundägares lägenhet så att allergiker inte kan vara med, styrelser som inte behandlar motioner och om svårigheter att få handikappanpassat. Men få vill vara med i tidningen av rädsla för att förvärra konflikten med grannarna. Återkommande är att de känner sig maktlösa. Sedan är det förstås andra som berättat att de bor i en trevlig och välskött förening.
Lars Bentley, fastighetsjurist som bland annat arbetat i tio år på Fastighetsägarna, skriver i ett inlägg om hur svårt det kan vara för en bostadsrättshavare att hävda sin rätt:

En pressad bostadsrättsföreningsstyrelse kan, utan några direkta ekonomiska risker och utan nämnvärd risk att ej bli omvalda, köra över en opinion med maktmedel som i sin enkelhet är ganska förvånande.
Om till exempel en styrelse eller en föreningsstämma fattar beslut som enligt bostadsrättslagen är formellt felaktiga - hur ska den enskilde medlemmen kunna veta dels vilka beslut som faktiskt är felaktiga och dels vilka åtgärder som man då kan vidta? Inte ens de mest erfarna juristerna på området vågar alltid uttala sig med säkerhet om var gränsen går i olika beslutssituationer. Likväl förutsätts att varje bostadsrättsinnehavare känner till regelverket till fullo.
Man kan i vart fall vara säker på att styrelsen i en svår situation har anlitat specialister på aktuellt område, vilka är beredda att tala i deras sak. Den enskilda medlemmen har här inte motsvarande möjligheter vare sig ekonomiskt eller rent praktiskt.

Om man själv inte besitter tillräckliga kunskaper måste man anlita till exempel en jurist, med pengar ur egen ficka. Denna jurist är dessutom inte ens behörig att närvara på stämma och kan därmed i praktiken inte hjälpa till nämnvärt mot det batteri av professionella konsulter som styrelsen kan anlita till stämman och som är vana att argumentera inför publik.
Det är inte många personer som vågar ifrågasätta en konsult som utger sig för att vara specialist inom ett område. Då måste man ha stort självförtroende och egen sakkunskap, samt dessutom våga höja rösten på stämman.
Detta psykologiska övertag leder vanligen till framgång för den styrelse som väljer arbetsmetoden. Man kan tycka att en styrelse som tillämpar denna modell ska avsättas per omgående då de naturligtvis är respektlösa inför den demokratiska processen och medlemmarna.
Det tar i anspråk föreningens medel för att betala konsulter som är anlitade mest i syfte att dämpa en för styrelsen oroväckande opinion, i stället för att i demokratisk anda ta upp och belysa problemen.
Detta agerande skulle naturligtvis inte vara möjligt om även medlemmarna tilläts att ta med externa biträden till stämman och det fanns försäkringsskydd eller andra medel som täckte ombudskostnaderna.
Lars Bentley
Fastighetsjurist

Annons
X

Så långt Lars Bentley. Här nedan följer ytterligare några läsarbrev:

Äntligen kommer en debatt som berör så många människor och som är en gråzon i vårt överreglerade samhälle, bostadsrätter.
Viktigt är, när du gör din största investering i livet, att ta reda på vem som sitter i den styrelse som du överlämnar ditt sparkapital till. Är detta en styrelse du kan anförtro dig åt eller överlämnar du din investering till ”mannen på gatan”, utan referenser?
Här bör varje person som köper bostadsrätt kontrollera de tre senaste årens årsredovisningar, där lån och kostnader är redovisade, allt för att undgå en obehaglig överraskning. Det är ju inte ovanligt att bostadsrättsföreningar går i konkurs.
Skräckexempel finns där en bostadsrättsstyrelse leker myndighet och varken följer lagar eller stadgar.
Krister

Jag läste era artiklar om konflikter i bostadsrättsföreningar, och tyckte att de var både intressanta och läsvärda. Jag sitter för tillfället som kassör i en bostadsrättsförening som är nybildad och just nu genomgår stambyte, med allt vad det innebär av konflikter och praktiska problem.
Det känns dock lite trist när man läser om uppfattningen att vi runt 30 skulle vara hämningslösa! Jag tror att många runt 30 ser sitt köp av bostadsrätt som en investering, och att man därför ogärna ser sitt kapital förvaltas på ett ur sin egen synvinkel dåligt sätt, på grund av bristande kompetens hos styrelse eller andra medlemmar i föreningen. Många tar i mina ögon sitt köp av bostadsrätt lite för lättvindigt. Man förstår helt enkelt inte till 100 procent innebörden av att äga en bostadsrätt och att vara medlem i den typ av ekonomisk förening som en bostadsrättsförening ändå är.
Bonita Palm

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Jag har varit aktiv i styrelsen i min bostadsrättsförening i drygt åtta år. Till för några månader sedan var jag ordförande (i tre år), nu är jag vice ordförande.
    Ni har intervjuat psykologen Bernt Å Petersson som anser att ordföranden ska, så snart som en konflikt uppstår, prata med familjerna. Men oftast så löser grannar konflikter själva genom att prata med varandra, ordföranden eller någon annan behöver bara uppmuntra dem att prata.
    Sedan skrev ni också om att ordföranden skulle hälsa nya medlemmar välkomna. Jag vill påpeka att ordföranden är en person som har ett heltidsjobb till vardags och jobbar i princip ideellt som ordförande 24 timmar om dygnet. Det blir vanligare att medlemmar anser att ordföranden ska lösa saker som inte alls ingår i uppdraget.

    Det är konstigt att man kan lägga ner någon miljon på en bostadsrätt och sedan inte vara medveten om att man köpt en bostadsrätt och dessutom blivit medlem i en ekonomisk förening.
    Det är inte ovanligt att nya medlemmar inte vet att bostadsrättsföreningen till exempel har stadgar som man ska känna till. Det kan ju tyckas konstigt att man gör sin livs största investering, men att man inte riktigt vet vad som ingår. Ibland verkar det som om folk undersöker potatisen de köper på Vivo bättre, än vad de undersöker bostadsrättsföreningen.
    Under mina tre år som ordförande så har det bara varit en spekulant som frågat om hur underhållsplanen ser ut, om det var några stora investeringar på gång.

    SBC och HSB anordnar kurser för dem som funderar på att köpa bostadsrätt och jag tror att det är en bra investering att gå kurserna - och då innan man investerat i en bostadsrätt.
    Dessutom är en del mäklare duktiga på att tänja på innehållet i sina säljobjekt. Ett praktexempel: Innan vår förening hade ett solarium på riktigt så skrev en del mäklare i sina annonser att vi hade det. Då är det ju inte så konstigt att nyinflyttade blir lite besvikna.
    Linnea Wetterberg

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X